Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 34. kap. Sagor om demoner, djur m. m. från cavina- och tumupasaindianerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Även cavina tro på trollkarlar, som ha förbindelse
med andarna. Den fruktade trollkarlen i Cavinas är
Hipolito. När han. förhäxar någon, magrar och magrar
denne, tills han dör. »Han känner något gift, som han
lägger i majsölet,» sade en cavinaindian till mig. Hipolito
tjänstgör, som nämnt, i missionen som klockare.
»Hipámuisháuva» är vinddemonen. Det är en liten
gosse. När det åskar, är det »Hipámuisháuva», som spelar
boll. Därför far åskan hit och dit. »Caranáhua» [1] är en
ande, som har fötterna riktade bakåt. Han ser ut som
en människa, är ond och äter folk. En annan demon, som
ser ut som en människa är »Ashahuáhua». »Úhui» ser
också ut som en människa. Hans armar äro tjocka som
lår. Han äter bara orm. Han jagar bara med tre pilar.
Úhui är identisk med tumupasas »Desháhuahuay».
Cavinaindianerna säga, att gummiträdet har isháuva. Denna
kalla de, som nämnt, »Mániisháuva». En flicka slog ett
gummiträd med en käpp. Demonen i gummiträdet sade
då: »Som du slagit mig, skall jag slå dig.» Flickan fick
kort därefter svåra bölder på kroppen, för vilken
sjukdom hon snart dukade under. När indianerna tappa
gummiträden, gör demonen dem ej något ont, ty de äro
befallda av de vita att utföra detta arbete. »Eráruisháuva»
är en ond ande, som inte har något huvud. Om denna
demon berättade mig Matéo Mayo följande:
»Det var en gång en gosse och en flicka, som gått
för att göra sitt tarv. De fingo då se en vacker blomma.
De gingo åt det håll, där blomman var. Då sågo de den
längre bort. Åter sökte de att gå fram till blomman,
åter flyttade den sig längre bort. På detta sätt kommo
de till ’Eráruisháuvas’ hydda. Blomman var
Eráruisháuvas mamma. Hon ville ha flickan till kvinna åt
sin son.
En dag skickade hon gossen och flickan till åkern för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
