Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 34. kap. Sagor om demoner, djur m. m. från cavina- och tumupasaindianerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För att komma i land sade mannen: ’Jag behöver
göra mitt tarv.’ ’Gör på min rygg, jag ämnar äta upp
dig,’ sade alligatorn.
När alligatorn kom nära stranden, högg mannen fast
i en gren, som hängde ut över vattnet, och försökte att
svinga sig upp. Innan han lyckades komma upp, bet
alligatorn av honom hans ena ben. Skrikande begav
han sig hem, förvandlad till en ’ahári’[1]. Trollkarlen, som
hörde honom skrika, förstod, att männen blivit dödade
och inte skulle komma tillbaka.»
Denna saga verkar som en riktig mardröm. Nästa
saga är berättad av Francisco Mayo. Den verkar också
som en dröm.
»Där var en gosse, som tyckte mycket om honung.
Hans farbror hade varit ute och samlat honung. När han
kom hem, bad gossen honom om honung. Han fick en
tatuma[2] med honung. Den drack han ut. Så bad han om
mer och fick mer. Det åt han genast upp. Så bad han om
ännu mer, men nu hade farbrodern ingen honung kvar.
Han berättade, att där var honung i ett ihåligt träd, men
han hade inte kunnat komma åt honungen. Gossens
mamma, som tyckte synd om sin gosse, lovade att gå
med honom och söka ta fram honungen ur trädet.
När de kommo till trädet, stack mamman in armen i
hålet för att ta ut honungen men fastnade med armen.
Där satt hon och kunde inte komma loss. Till slut dog
mamman. Gossen, som väntade nedanför trädet, var mycket
hungrig. Gamarna, ’hamáni’, kommo och åto upp modern.
’Följ med oss, så skola vi flyga till himmelen!’ sade
gamarna, och gossen flög med dem. Han var mycket
hungrig. De hade ingenting annat än ruttet kött, och
det kunde han inte äta. Så träffade han en stork, ’zaráma’.
Denne hade mandioca och bananer.
Gossen följde storken. Denne förde honom till en
sjö, där de fiskade. Pojken var mycket sorgsen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
