- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
498

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 35. kap. Sagor om himlakropparna, elden m. m. från cavina- och tumupasaindianerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tarmarna och kastade ned dem. ’Där kommer ett spätt
blad,’ sade han. Så kastade han ned levern, bröstet och
armarna, tills bara huvudet var kvar. Det lät han falla
till marken. ’Tag huvudet och lägg det i en korg!’ sade
han. Det gjorde brodern.

När de kommo till en tapirväg, sade den äldre
brodern: ’Lägg mig här!’ Han lade huvudet på vägen. När
tapiren kom, hoppade huvudet upp och dödade tapiren.
Den yngre brodern åt nu tapirkött.

’Bär mig till byn,’ sade den äldre brodern, ’och lägg
mig, där delegadon[1] brukar kasta vatten!’ Det gjorde
brodern, och när delegadon fick se huvudet rikt prytt med
fjädrar, kallade han på alla invånarna i byn. Huvudet
hoppade omkring och dödade alla människor utom en
liten gosse.

Den äldre brodern sade åt den yngre brodern att föra
honom till en sjö. Där försvann han. Ibland stiger han,
’etíje’, upp på himmelen och ramlar ned i sjön. Då ser
han ut som en eldkula med en svans av fjädrar. När
cavinaindianerna se honom, bådar det olycka och sjukdom.
När en stjärna faller, då blir någon stucken av en svart,
giftig myra.[2]»

Från cavinaindianerna har jag ingen mer saga, som
sysselsätter sig med himlakropparna. Innan jag därför
övergår till Salvadors sagor av detta slag, skall jag först
här återgiva en högst egendomlig saga om elden, som
Matéo Mayo berättat för mig. Den är så äkta indiansk i
all sin orimlighet.

»Det var en gång en havande kvinna, som kastade
sitt vatten i elden. Då blev elden, som är en kvinna,
förargad och begav sig hem till sin mor.

De hade nu ingen eld i byn. De kunde ej rosta
bananer, mandioca eller kött och voro mycket hungriga.
Då gick en av männen ut för att söka reda på elden. I


[1] Detta är för galet. El delegado nacional är regeringens högsta
representant i gummitrakterna. Indianerna ha tydligen bytt ut ordet hövding
mot ordet delegado. De tycka väl, att det låter finare.
[2] Megaloponera sp. Det var denna myra, som stack min hustru under
färden till huariindianerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:47:48 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forsksyd/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free