Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 35. kap. Sagor om himlakropparna, elden m. m. från cavina- och tumupasaindianerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sprang han fram till dem och frågade, varför de stulo i
hans åker. ’Vi voro mycket hungriga,’ sade månen.
’Nu ska jag sova med dig,’ sade solen till månen.
’Gör inte det, ty då kommer du att förstöra din lem.
Den kommer att växa så, att du måste bära den i en
korg på ryggen. Sov hellre med min syster,’ sade månen.
’Nej, med dig skall jag sova, din syster är ju bara
en liten flicka,’ sade solen. Solen sov med månen. När
han gjort det, började hans lem att växa, tills den blev
fyra armar lång.[1] Solen fick göra en bärkorg och bära
sin lem på ryggen.
En dag kom stjärnan tillbaka till åkern för att stjäla.
Hon stal fyra vattenmeloner. Sedan satte hon sig på
marken för att äta vattenmelon. Solen lät då sin lem
slingra sig fram på marken bakom flickan...[2]
’En orm! En orm!’ skrek flickan och tog kniven, som
hon hade i handen för att skära vattenmelonen med, och
högg av solens lem. Solen dog nu. Sedan gick den upp
på himlavalvet.»
Detta att dö ena ögonblicket och bliva levande i det
andra förekommer mycket i indiansagorna (se t. ex. sid.
476).[3] Detta giver oss en inblick i indianernas
föreställning om döden såsom ett ombyte av skepnad. När man
sover, träffar man de döda, när man dör, sover man länge.
De efterlevande äro aldrig säkra för att de döda ej komma
tillbaka. För indianen är döden icke en port, där den, som
gått in, aldrig går ut.
Om månens fläckar berättade Salvador följande:
»Månen, ’bádi’, bodde ensam med sin syster, ’atúshi’[4].
De hade mycket ledsamt. En dag kom månens svägerska
och bjöd dem att komma hem till henne och dricka chicha.
’Vi förstå ej att dricka chicha,’ sade de. Hon bad dem
ännu en gång, och de lovade att komma. Så gingo de till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
