- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
502

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 35. kap. Sagor om himlakropparna, elden m. m. från cavina- och tumupasaindianerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svägerskans hus. Hon hade stark chicha. Månen drack
bara två tatumas[1] men blev likväl alldeles full och lade
sig i en hängmatta, där hon somnade. Medan hon sov,
målade svägerskan henne med färg [2] i ansiktet. När hon
vaknade på morgonen, gick hon med sin syster för att
bada i en sjö. I vattnet såg månen sin bild och såg, att
hon var alldeles full av fläckar i ansiktet. Hon försökte
att tvätta bort dem med bomull av ’bídi’, men hon kunde
inte få bort dem. Ännu är månen, som bekant, målad i
ansiktet.»

Redan i föregående kapitel har jag återgivit en
tumupasasaga om elden och grodtrollet, som Salvador berättat
mig. En annan tumupasaindian i Cavinas har berättat mig
en annan dylik saga.

»De gamla hade ingen eld. Den enda, som hade eld,
var grodan. Hon förvarade den i en kruka och ville ej ge
bort därav åt någon annan.

’Huru skola vi få eld av grodan?’ tänkte människorna.
De hade majs men kunde inte rosta den. Två gossar
gingo då till grodan. De hade med sig var sin majskolv.
’Farmor,’ sade de, ’vi äro så hungriga. Kunna vi ej få
rosta vår majs vid din eld?’ ’Jo, det ska ni få,’ sade
grodan, ’men ni få ej stjäla av min eld.’

Hon öppnade på sin gryta, och de fingo lägga dit
majskolvarna. Hela tiden satt grodan bredvid och vaktade, att
de ej skulle stjäla av elden. När majsen var färdigrostad,
tog grodan och tittade på den, att det inte kom någon glöd
med, och den glöd, som var, släckte hon ut.[3]

Pojkarna gingo sin väg. ’Hur ska vi få eld?’ tänkte
de. De gingo då åter till grodan med var sin majskolv.
’Farmor,’ sade de, ’vi äro så hungriga. Kunna vi ej få
rosta vår majs vid din eld?’ Det fingo de. Grodan sade,
att de ej fingo stjäla av elden, och så satte hon sig bredvid


[1] Trädkalebasser.

[2] Av Genipa, »akído».
[3] Karaktäristiskt för de indianska eldrovssagorna är, att de, som skola
röva elden, alltid misslyckas första gången. Jämför Indianliv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 03:06:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forsksyd/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free