Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 36. kap. Moderna sagor och berättelser från cavina- och tumupasaindianerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
’Hur gör man dà?’ frågade jaguaren.
Vildkatten visade, hur man med en sten skulle slå
sönder motacu. Jaguaren skulle också försöka. Då lade
vildkatten dit en kvist, så att när jaguaren slog med stenen,
slant den och slog honom på handen. Vildkatten sprang
sin väg.
Jaguaren skyndade åter efter vildkatten. Han hittade
honom nedanför ett träd. ’Kom hit, där finnas
papegojungar uppe i hålet,’ sade vildkatten. Det var ett murket
träd. ’Du, som har långa armar, kan komma åt dem, om
du klättrar upp,’ tillade han. Jaguaren klättrade upp. När
han kom upp i trädet, brast detta, och jaguaren ramlade
till marken och slog sig grundligt. Vildkatten sprang
sin väg.
Jaguaren skyndade efter vildkatten. Han fick snart tag
i honom. Han höll på att stöda en trädstam, som stod
lutande. ’Hjälp mig att stöda den här stammen, medan
jag springer efter en stock,’ sade vildkatten. Jaguaren
ställde sig mot stammen. Vildkatten sprang sin väg. Efter
en stund ropade jaguaren: ’Skynda dig med stocken!’
Han fick inte något svar. Han förstod, att han blivit lurad.
Jaguaren skyndade åter efter vildkatten. Han fann
honom vid en sjö, där han höll på att meta. ’Här är
mycket fisk, ska farbror inte försöka?’ sade vildkatten.
Jaguaren lade ut tassen i vattnet, ty en av hans klor är
hans metkrok. Då kom en palometafisk och bet av en av
hans fingrar. ’Aj! Aj!’ sade jaguaren och rullade sig på
marken. Vildkatten sprang sin väg. Jaguaren sprang efter
och fick tag i hans svans, och så ryckte han loss svansen
och åt upp den. Efter en stund fick han åter fatt på
vildkatten och åt upp honom hel och hållen.»
Följande saga eller rättare berättelse, som Salvador
återgav för mig, är tydligen alldeles modern. Troligen
skildrar den en händelse, som verkligen inträffat. Vi se,
att indianerna ej gilla, att en kvinna gifter sig blott med
tanke på att bli försörjd. Gifter hon om sig alltför snart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
