Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 38. kap. Till de så fruktade chamaindianerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att fiska och samla sköldpaddsägg. De äro skygga
men bliva snart lugna, när de se, att vi inte ha några
dåliga avsikter. Vi byta oss till några pilar, bågar och
andra föremål mot knivar och metkrokar. Därefter
fortsätta vi vidare uppför floden, under det att
chāmaindianerna paddla nedför Rio Madidi.
Överallt på flodstränderna se vi övergivna
lägerplatser. Chāmaindianerna ha där byggt avlånga hyddor,
av pilgräs, i vilka, att döma efter de talrika eldstäderna,
flera familjer bruka bo tillsammans. I en av hyddorna
ligga sönderbrutna cacaofrukter, säkerligen härrörande
från någon plantering, som anlagts här i forna tider av
missionärer. Efter ytterligare två dagar komma vi till
stora odlingar och till några välbyggda hyddor, som ligga
uppe i skogskanten. I hamnen vid floden ligga några
små kanoter. Där förtöja vi även vår ståtliga farkost och
gå upp till hyddorna för att besöka indianerna.
Där äro många kvinnor och dibarn samt ett par
män, men där finnes icke ett enda större barn. De äro
och förbliva alla försvunna. Indianerna förefalla skygga
och misstänksamma. Jag nar svårt att förstå, att detta
förfallna, smutsiga sällskap, jag har framför mig, äro de
för ännu ett par år sedan så fruktade »guarayo», de
indianer, med vilka t. o. m. Bolivias f. d. president, general
Pando, utkämpat svåra strider.
Jag använder här cavinaindianernas namn på dessa
indianer för att ej säga guarayo, såsom dessa indianer
bruka kallas. Detta för att de ej skola förväxlas med
den stora guaranistammen guarayo eller guarayú i östra
Bolivia. Cardus kallar dem även guacanagua.
En del chāma gå klädda i målade barkskjortor (bild
246). De se rätt trevliga ut. Andra gå i lumpor, som
de fått av de vita, och verka rysliga (bild 248).
Åt kvinnorna giva vi skjortor »av granna tyger och
glaspärlor, åt männen knivar och metkrokar. I hyddorna söka
vi byta oss till, vad vi se av husgeråd. Det är ej mycket,
dessa indianer ha.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
