- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
545

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 38. kap. Till de så fruktade chamaindianerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Cavina vilja inte riktigt erkänna, att de förstå
chāma-indianernas språk. De skämmas för släktskapen med sina
forna fiender, som ännu äro — hedningar. Därför äro de
ovilliga att tjänstgöra som tolkar.

Chāma är en hord av samma stam som
tambopataguarayo, vilka indianer jag besökte år 1904 i sällskap
med doktor Nils Holmgren. Det är ej så långt från Rio
Madidi till Rio Tambopata. Vid övre Rio Madidi och
vid Rio Heath bo ytterligare horder av samma stam.
Genom besöket hos chāma vid Rio Madidi kan jag säga,
att jag sammanknutit mina expeditioner här till ett helt.
Jag har under mina färder i Bolivia besökt alla
indianstammar på Andernas östsluttningar och även flertalet av
dem, som bo på slättlandet.[1]

Chāma äro mera intressanta för vad de inte kunna
än för vad de kunna. De tillverka sålunda ej lerkärl, utan
koka födan i stycken av färska bamburör. Dessa kunna
naturligtvis blott användas en gång. Att koka i bamburör
är nästan som att koka i papper. Av alla stammar, jag
känner från Bolivia, äro de de enda, som ej ha lerkärl. Deras
släktingar och grannar i Peru, tambopata-guarayo, förstå
sig ej heller på att tillverka dylika. Däremot ha cavina,
som vi veta, vackert målade lerkärl.

Chāma kunna ej tillverka mjöl, fastän de odla mycket
majs. De ha sålunda inga mortlar eller dylikt. Jästa


[1] Från följande stammar i Bolivia har jag gjort större eller mindre
samlingar. Inom parentes är angivet, var samlingarna förvaras, R. M. =
Riksmuseet, G. M. = Göteborgs museum.

Chiriguano (B. M. G. M.), Chané (B. M. G. M.), Mataeo (R. M. G. M.),
Choroti (R. M. G. M.) Ashluslay (B. M.) Toba (R. M.), Tapiete (B. M.)
Tsirakua (R. M.), Siriono (R. M.), Churápa (B. M. G. M.) Guarayu (R. M.),
Yuracáre (R. M. G. M.), Chimane (G. M.), Mosetene (G. M.), Cavina (G. M.),
Leco (R. M.), Chāma (G. M.), Chaeobo (R. M. G. M.), Maropa (G. M.),
Cayubaba (R. M.), Canichana (G. M.), Mojo (G. M.), Itonama (G. M.), Baure
(R. M.), Quichua (R. M. G. M.), Aymara (B. M. G. M.).

Därtill komma i Peru i gränstrakterna mot Bolivia:
Tambopata-guarayo (R. M.), Atsahuaca (R, M.) och Yamiaca (R. M.) samt i Brasiliens
gränsområde mot samma republik: Huari (G. M.), Pauserna (G. M.), Huanyam (G. M)
och Palmella (G. M.).

Från några av nämnda stammar, som äro civiliserade, har jag blott
samlat några få föremål. Det mesta av mina samlingar tillhör tyvärr
Riksmuseet. Voro de förvarade på en plats, skulle de vara de största i världen
från denna del av Sydamerika.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 03:06:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forsksyd/0581.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free