Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bruksliv i Hedströmmens Bergslag på 1880-talet - I helg och söcken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I5
icke säga. Faktum var emellertid, att vi under flera år framåt
uppförde teaterpjäser varje år med stinsens fru som regissör.
Hon var utmärkt både som sådan och som agerande på scenen.
Helst tog hon en monolog, då nog ingen av oss ansågs vara
henne värdig som motspelare. Till mig, som en gång hade första
älskarrollen i en pjäs, sade hon: "Herr Carl skall spela, som
om han verkligen ville ha en kyss och icke så där lamt, ty det
duger ej". Det blev bättre!
I pjäserna deltogo våra bruksherrar med stort nöje. Det
blev ett behagligt avbrott i deras liv. Inbjudna grannar visade
sin erkänsla genom blommor och starka applåder, som dånade
genom hela magasinsbyggnaden, där en halv botten upplåtits till
teater. Allas vår Snickar-August hade iordningställt det hela,
som gott kunde taga upp tävlan med vilken mindre
landsortsteater som helst i fråga om inredningen. Men så dog
stations-inspektoren och med honom försvann även konsten från våra
trakter, ty hans änka flyttade till annan ort.
Jag tar för givet, att mina bröders och mitt liv och leverne
var likt alla andra lantpojkars. Professor Wising, som en gång
gästade Uttersberg under en sommar, framhöll dock för min
mor, efter en promenad med oss, att vi pojkar varit i dödsfara
nästan hela tiden. Det var Stockholmsprofessorns sätt att
bedöma lantpojkens upptåg, som antagligen gjordes mera vilda
vid åsynen av professorns visade oro.
Att vi pojkar voro ute på äventyr med hästar, säger sig
självt, då vi nästan dagligen körde eller redo. Vi hade en
sommar av vår far erhållit en tre-årig gudbrandsdaling att rida på.
Hemkomna från skolan togo vi genast ur stallet den
fullkomligt odresserade hästen. En filt lades på ryggen, och så redo vi
i tur och ordning, medan hästen leddes av stalldrängen. När jag
fick sitta upp, bad jag drängen släppa tyglarna. Så skrittade
jag en stund, då plötsligt hästen, skrämd av någonting, skenade
hem till stallet och på vägen dit slungade av den en häst för
första gången i sitt liv grenslande ungdomen om sju år. Hästens
ena bakfot hade emellertid vid fallet tagit bort en del av köttet
på mitt högra underben, så att benpipan låg bar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
