Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bruksliv i Hedströmmens Bergslag på 1880-talet - I helg och söcken - Tjänstemän och tjänare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
hon och lade sig i en lada med löfte att väcka oss kl. 4, då hon
gav oss frukost. Kullan följde oss sedan ett stycke och lämnade
upplysning om vägen till Grangärde, dit vi ankommo frampå
dagen. Där intogo vi lunch, lade oss ett par timmar till sängs
samt startade sedan på landsvägar mot Uttersberg, varvid vi
passerade Ludvika, Malingsbo, Baggå och Skinnskatteberg. Kl. 6
på morgonen voro vi hemma. Två timmar efteråt satt Evers
på tåget.
Turen Leksand—Uttersberg var väl icke ett så dåligt
resultat av ett par infanterister år 1890? 200 kilometer på två dygn,
20 på delvis obanade vägar. Fågelvägen Leksand—Uttersberg
är 120 kilometer. Våra hästar voro vid framkomsten liksom vi
något trötta, men för övrigt i god kondition. De fingo vila sig
en dag. Det var allt. Det var ingen hemma, som tyckte, att
turen Leksand—Uttersberg var någonting märkvärdigt.
TJÄNSTEMÄN OCH TJÄNARE.
På de mindre bergslagsbruken, vilka ej hade
förvaltar-bostäder med kök, intogo alla brukstjänstemännen sina måltider
hos disponenten eller, som han kallades, brukspatron.
Disponentens närmaste man kallades inspektören, i dagligt
tal "spektor’n", vid högtidligare tillfällen bruksförvaltaren; de
övriga gingo under benämningen bokhållare. Av dessa svarade
en för bokföringen och den eller de övriga för hyttan, sågen och
smidet; den sistnämnda bar titel smidesmästare. Under en lång
följd av år tjänstgjorde på Uttersberg August Öhrn som
smidesmästare. Han hade arbetat sig upp från enkel smed. Hans
minne är omgärdat av redligt arbete, stor arbetsförmåga och
ytterlig noggrannhet.
Bruksherrarna kommo i allmänhet från goda hem. De hade
gått igenom en del klasser i elementarläroverken men av en eller
annan anledning slutat skolan. De unga brukstjänstemännens
liv kommo att gestalta sig mycket olika. För en energisk, in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
