Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedströmmens bruk och brukspatroner med familjer på 1880-talet - Karmansbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
bergs bergslag (längre söderut vid Hedströmmen funnos dock
äldre), emedan den troligen är identisk med Berent von
Ham-borgs hammare, vilken omtalas redan på 1550-talet. Nyhammar
är föga yngre. Bruket ägdes omkring 1650 av
justitieborgmästaren i Köping Olov Hising.
Bergsmannen i Falun Daniel Isaksson hade tvenne söner,
som togo namnet Svedberg. Den äldste av dem, Petter, blev
innehavare av Karmansbo. Han var född 1644, började som
diplomat, blev sedermera
borgmästare och assessor i Bergskollegium
samt adlades med namnet
Schön-ström. Han avled 1692, varefter
bruket ärvdes av hans svåger,
major Örnskjold, vilken avled 1728.
Därefter kom Karmansbo till hans
söner, bland vilka bergsrådet och
landshövdingen baron Per
Abraham Örnskjold är den mest kända.
Denne dog 1788.
Bruket övergick sedermera till
brukspatron J. F. Wretman. Vid
dennes ekonomiska undergång 1810
blev excellensen friherre J. M. af
Nordin ägare. När han avled 1823
gick bruket i arv till hans son C. J.
af Nordin, liksom fadern statsråd, sedermera serafimerriddare,
vice överståthållare och president i Bergskollegium. Han avled
1850. Nordin hade under senare delen av sitt liv ekonomiska
var en tid bruksbokhållare på Uttersberg, genomgick Falu Bergsskola
samt var ett par år anställd vid Munkforsverken vid Uddeholm. Han
erhöll stipendium från Järnkontoret för att studera järn- och
ståltillverkningen i Tyskland och Österrike samt erbjöds en fördelaktig
anställning vid ett av de större verken i Österrike, där han kvarstannade
någon tid. Sedan tog han anställning vid Österreichisch Alpine
Montan-gesellschaft, som då var det största järnverket i Österrike med egna
kol- och malmgruvor och med en tillverkning av tackjärn och stål,
vilken i det närmaste då var lika stor som hela Sveriges tillverkning. Han
avancerade mycket raskt samt slutade, ehuru utlänning, som chef för
det stora verket. Avgick därifrån 1923.
brukspatron a. danielsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
