Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetet och livet på mötesplatserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
på scenen. Musikkåren medverkade alltid vid dessa
tillställningar. Man gjorde det hela så pampigt som möjligt för att
ersätta vad som brast hos de uppträdande artisterna, vilket i
allmänhet ej var litet.
Under denna tid hade kortspelet ännu icke vunnit inträde
i officersmässen. Det kom senare, hasardspelet aldrig.
Vårt "Hemliga Ordenssällskap Tre Kronor" var, kan man
säga, en släkting till det i Stockholm bland militärerna allmänt
kända "Vita Korset". Ett par av mina regementskamrater voro
"bröder" i "Vita Korset" och därför synnerligen lämpliga att
bli funktionärer i "Tre Kronor", vilket sällskap brukade
sammanträda en gång under varje regementsmöte, då de unga
officerarna fingo recipiera.
Alla kamraterna voro mycket intresserade av dessa
samkväm och ställde sig med glädje till förfogande. Många
verkligt goda förmågor funnos bland dem, och därför blevo dessa
muntrationsaftnar mycket roliga. De bidrogo i hög grad att
sprida glädje och trevnad i mässen. Och det desto mera, som
man aldrig medvetet var elak mot någon. En och annan kunde
vid en liten snärt på sin höjd känna sig en smula förargad. En
ekonomiskt anlagd kamrat blev t. ex. en gång omnämnd i "Tre
Kronors" årsberättelse på följande sätt: "Kapten X’ motion,
att Sällskapets något pretentiösa namn "Tre Kronor" skulle
ändras till "Två och sjuttiofem" har avslagits med samtliga
röster utom en."
Enär spex uppfördes nästan varje år i mässen, fingo många
av kamraterna därför ganska stor scenvana. Genom trägen
övning blev även maskeringen mången gång över förväntan
lyckad. Vid en muntrationsafton uppträdde en av kamraterna som
chansonettsångerska. Efter slutat nummer gick han och satte sig
bland kamraterna och tog sig ett glas punsch. Den äldste i
mässen (regementschefen själv) kallade då på mig, som stod för
arrangemangen, och sade: "Det var ett roligt nummer det där
med chansonettsångerskan, men som löjtnanten vet, får det icke
finnas några fruntimmer i mässen och det där fruntimret skall
genast försvinna."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
