- Project Runeberg -  Första kilometern ur min levnads film /
141

(1929) [MARC] Author: Carl August Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra grannar på Sannahed

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i4i

skallig som han samt red in i matsalen på restauratrisens mycket
sävliga torghäst. Vår regementsläkare Lundberg verkställde
besiktning av hästen, under det att en kamrat bakom en kuliss
sjöng en nidvisa om köpet. Våra regementsofficerare voro
emellertid icke belåtna med min rakning, ty inom fjorton dagar
väntades inspektion av generalen, varför återväxten ådrog sig
allmän uppmärksamhet och mycket stort intresse. Inom två
veckor var det dock endast den
verklige majoren, som hade sin
måne kvar.

Vid samma tillfälle var en
av kamraterna, Kihlstedt,
utklädd i greve Clæs
Lewenhaupts uniform, som en
välvillig husarkamrat forslat ned till
infanterilägret. Likheten var
så slående, att husarerna, då
Kihlstedt kom in på scenen,
skreko: "Nej, se på Clæs!"

Med våra grannar
backstu-gusittarna eller som de nu med
ett förnämligare namn kallas
egnahemsägarna stodo vi alltid
på god fot. De ägde ju endast
en liten stuga med täppa omkring och behövde således ej frukta
någon förödelse på sina marker under våra övningar. Som de
dessutom bodde alldeles inpå våra husknutar, hade de av
militären en icke föraktlig förtjänst, tack vare uthyrning av rum
och försäljning av mat och läskedrycker åt de värnpliktiga.

Nästan varenda värnpliktig hade ett s. k. kvarter, där han
förvarade en del av sina civila tillhörigheter och sin matsäck,
som om söndagarna påfärskades vid anhörigas besök. I regel
slogo sig fem à sex värnpliktiga, ibland flera, tillsammans och
hyrde ett rum för mötestiden hos en av dessa våra grannar, som
visade en oförställd glädje, då den första inryckningssignalen
blåstes för året. Men icke förty jämrade sig dessa ändå stän-

FÖRF. MED MÅNE.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:49:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forstakm/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free