Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Som elev vid Gymnastiska centralinstitutet (1889—1892)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
han ett enkelrum, för vilket han på 1890-talet betalade cirka
25 kr. i månaden, inclusive städning. Frukosten intog han på
något kafé för 20 kr. i månaden. Den bestod av kaffe eller té,
kallskuret, två ägg eller en varm rätt. Många officerare voro
vid denna tid inackorderade på kaféet 3 Regeringsgatan hos
"fröken Clara", vilken höll allting utmärkt gott och bra.
Middagarna intogos i regel tillsammans med kamrater i något
pensionat, där man betalade 35 kr. per månad. Ville man leva ändå
billigare, åt man på någon hushållsskola, där man köpte
mid-dagspoletter.
Jag tror, att de flesta unga officerare på den tiden hade
vidtagit liknande arrangemanger. En del åt dock ute på
restauranger, vilket i regel fördyrade livet. Du Nord var mycket
omtyckt och även billigt. Det allmänna smörgåsbordet, som
var rikhaltigt och utmärkt bra med fritt brännvin, gjorde, att
en sparsam middagsätare, vilken sedan nöjde sig med en rätt,
kunde klara sin middag med ett glas öl och drickspengar för
en krona. Det var många stockholmare, som där intogo sina
enkronas middagar och alltid — märk — voro lika välkomna!
Jag kan icke erinra mig, att de unga officerarna på den
tiden voro inackorderade i familj. Man ville vara fri. På
kvällarna vistades man, om man icke var bortbjuden, ofta ute på
stadens förlustelseställen. Sveasalen och Berns salong stodo på
den tiden högt i rop. Där uppträdde Kalle P. och där fanns
Bianca. I regel var där alltid fullsatt. Gick man dit en kväll
vid sjutiden, alltid fann man levnadsglada kamrater.
Flertalet officerare på den tiden togo studierna icke alltför
allvarligt. De, som ville fram i livet samt erhålla goda betyg
från högskolorna, fingo förstås lägga manken till. Minst 50 %
tänkte dock lika mycket på nöjet som på arbetet. På Centralen
gällde det att icke "rulla ut" samt skaffa sig sådana betyg, att
man kunde erhålla godkänd flyttning till högre avdelning.
Man berättade, att det fanns ett par elever vid högskolorna,
vilka sutto hemma och läste hela kvällarna för att sedan vid
tiotiden taga på sig frack och störta ut i världsvimlet, därmed
sökande giva sig sken av att alltid vara ute och aldrig läsa, men
ändå taga höga betyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
