Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Käraste lilla Karin!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1839 då 22 år — hade jag, fader och moderlös,
flyttat till gamla moster Lovisa som helt säkert
aldrig varit ung, aldrig älskat någon — ej en
gång en katt, och som icke kunde förlåta mig att
jag låfvat min tro åt den »högmodige galningen»
Erik T. Tante var full af gikt och skulle bada
bort den, och fastän vägen från Wernamo till
Strömstad är lång blef det dock dit vi reste.
Vi bodde i presthuset vid »Kalfhagen» — så
benämndes då en ung plantering på det stora torget,
och tante var förtjust åt att där kunna få tillfälle
att mönstra societeten med hvilken hon dock ej
ämnade umgås, men ännu nöjdare blef tante då hon
skulle inskrifva våra namn i badjournalen och där
fann antecknade före oss hennes pensionskamrats
döttrar »flickorna L.» då Enkegrefvinnorna
S—hjelm och R. Nämnde damers bostad efterfrågades
och vi gingo på visit, och hos dem kära Karin
vistades Fredrika Bremer.
Huru lycklig kände jag mig ej som sedan rätt
ofta fick vara med henne, blef som en like
behandlad af denna goda ädla qvinna, uppmanades af
henne att uttrycka mitt omdöme öfver hvad detta
varma hjerta tänkt och diktat, och genom hennes
åtgörande och den välvilja hon visade mig kom
sjelfva tante på den tanken att Anna ändå kunde
blifva »en menniska».
En morgon helt tidigt kom Fredrika och föreslog
mig att vi tillsammans skulle vandra till den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
