- Project Runeberg -  Brefvet från Fredrika Bremer ; Skizz af H. W. /
12

(1887) [MARC] With: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstnärns förtviflan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Aline. Död, glömd? Den sanne konstnären?
Oh nej! Han är — dock detta måste jag säga
dig i sång.


Han är ej död! I sångens verld
han lefver än
Hans själ af Gudomsöga närd
går där igen.

I melodier talar han
ännu i dag
till hvarje djup i menniskan,
till stark och svag.

Han ger de brutna sinnen tröst
ger mod och hopp,
Och Engeln uti menskans bröst
han väcker opp.

Han stämmer glädjens vilda rus
till harmoni
och bildar utaf verldens brus
en symfoni.

Han löser själen ur dess tvång
och fri från flärd
Han stiger med hans sköna sång
mot ljusets verld.

Så lefver han för jorden än
i sköna ljud
När ren han höjt i himmelen
sin sång hos Gud.


(Efter någon tystnad). Men Edvard du hör
mig ej! Du skrifver.


Edvard. Just emedan jag hört din sång
och den gripit mig skrifver jag. Jag skrifver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:49:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fortviflan/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free