- Project Runeberg -  Fosterländskt Album / I /
114

(1845-1847) Author: Herman Kellgren, Johan Robert Tengström, Karl Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

-sultatet blifva, om de sammanställas med våra folksän-
gare? Detta är frågan. — Vi skola söka i korthet antyda
"dess besvarande; men här, på förhand, endast genom: fast-
-hållandet af det Svenska och Finska national-lynnet i
-hvarderas bestämdhet, och i afseende å de olika ge-
.stalter hvardera antagit i dikter.

Sverige är ett bergland. En vild, storartad natur,
höga berg, djupa dälder , skummande bergforsar, en
-långsträckt kust, till största delen öppen för oroliga
hafsböljors kastningar, karakterisera de fordna vikin-
garnas och skaldernas hemland. Att just dessa nafur-
-egenheter äfven på dem gjort det djupaste intryck, ut-
visa det bergsrår, strömkarlar och neeckar, hvilka i de :
-gamla Skandinaviska sagorna så talrikt förekomma. Af
sådana intryck danades ett folk, kraftfollt och hårdt -
som de bygder de bebodde, och liksom dessa ojemnt till
sgitt fynne och »fullt af hetsigheter.s Såväl verldshisto-
riens som vitterhetens häfder utvisa, huru detta folk än af
ett ögonblicks hänförelse uppflammat i en låga af den el-
digaste känsla och djerft sträckt handen efter spiran
öfver en verld, änr åter försjunkit i ett tillstånd af den
:känslolösaste likgiltighet. Så är, enligt Atterbom, äf- -
ven inom den Svenska diktens område intet vanligare,
än en orolig lust för skysväfvande jätteplaner, ett natio-
nalbegär, som i syftning åt det skönaste och största
vill vara, omfatta och befrämja allt, men icke dess
- mindre, när detta ej kan ske, vill helst vara, omfatta
och befrämja satet. Vill man gifva ett namn åt det
.bratna uttryck, som hvilar så väl öfver ett sådant lands
natur, som ett sådant folklynne, kan det ej benämnas
annat än Lyriskt. Så har äfven den Lyriska sången
varit det enda skaldeslag, som i Sverige mäktat hinna
någon fullkomlighet, och nationens bestämda riktning åt
"Lyrisk poesi röjer sig i den älsta, som i den yngsta
sången, lika omisskänligt- Den som läser Sämunds Ed-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:50:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fostalbum/1/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free