- Project Runeberg -  Fosterländskt Album / I /
118

(1845-1847) Author: Herman Kellgren, Johan Robert Tengström, Karl Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118

För öfrigt skall man, om man på engång lyssnär
till Kalewala och Eddan, genast anmärka den förras
milda, vemodsfulla tonart i motsatts tiH den sednares
»sammanträngda, skyndsamma, slående gång, — lju-
dande liksom af taktmässiga slag på sköldar.» Äf-
venså skall man så väl i Eddan som i den Svenska Rid-
darvisans hårda, vilda, kraftfulla gestalter se en helt an-
nan anda uttala sig, än i den fridfulla verld som i Ka-
lewala uppblomstrar, — visserligen på en dylik kämpa-
verlds granitgrund, men så att denna ursprungliga grund
inhöljes i blommor af den skönaste fägring. — Kale-
wala sjelf omtalar, hvarifrån » Finska folkets harpa» fått
sina strängar.

Gret en mö i svedjelunden,

Fager jungfru uti dälden.

Mön dock icke gret fullkomligt,

Men fullt glad var hon ej heller;

Sjöng blott att sin qväll fördrifva,

Tills att solen hunne bergas,

Under hopp att få en make,

Få en man i famnen sluta,
Af jongfruns hårlock fick Kantele strängar och Wäinä-
möinens »evigt unga glädje» ljud. Man vore frestad att
inlägga i den enkla sagan mera innehåll, än den ännu
paiva sången sannolikt åsvftat; — så troget tycker man
sig häri se hela den Finska sångens art symboliserad.
Sådan är hon, blygsam och jungfrulig, icke sorgsen, men
ej faollt glad likväl; svedjelunden och landsbyggden äro
de orter, der :hon helst uppehåller sig, och kärleken fram
lockar oftast toner ur hennes harpa,

Man skall således i allmänhet emellan den ursprung-
Hga Svenska och Finska sången finna den olikhet, att
den förra mera målar likasom i toner, den sednare i
Järger; att den förra röjer mera Araft och hänslolyft-
ning, den sednare deremot en större vehhet, hjertlig-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:50:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fostalbum/1/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free