- Project Runeberg -  Fosterländskt Album / I /
148

(1845-1847) Author: Herman Kellgren, Johan Robert Tengström, Karl Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148

stora tillrustningar för den stundande bröllopsfesten. En.
ofantlig tjur, stor så att hufvudet rördes i Kemi och
svansen flägtade i Tavastland, slagtades; och öl brygg-
des. Byjudning till högtidligheten gick ut öfver hela
"landet; lama, lytta, alla bjödos, och äfven den gamle
W. såsom ett »evärdeligt stöd för sången.» Lemmin-"
käinen ensam bjöds ej, ty Louhi hade ännu ej glömt
hans sednaste bragd i’ Pohjola. "Utförligt beskrifves så-
väl bröllopsfesten hos brudens föräldrar, som det unga
parets hemkomst till brudgumen; med rörande färger
skildras den unga flickans afsked från hennes fordna
och emottagande i hennes blifvande nya hem.» — Allt
synes åter. försonadt emellan Pohjola och Kalewala.
- »Men Lemminkäinen var minst af alla den, som kun-
de lida en sådan oförrätt, som den honom nyss veder-
farits, då han bortlemnades från festen i Pohjola. Han
höll just på med att plöja sitt åkerfält, då han hörde
bullret af ryttarhästar; och en olyckstanke, såsom det
heter i Runan, for i hans hufvud, att man honom ove-
tande firade bröllop i Pohjola. I ögonblicket lemnade
han plogen midt på fåran, skakade sitt svarta hår, och
kastade sig uppbragt på hästen. — Hemkommen begär-
de han sin stridsrustning, och) dolde ej sitt beslut att
våldgästa Lappen. Fåfänga voro hans moders och makas
böner, att han ej ånyo måtte gifva sig på en så vågsam
färd som den till en fest, dit han ej blifvit inbjuden, och
der man föga torde sakna honom.
| »Hunden kommer, när den kallas,

Utan bjudning går den gode;

Der en evig bjudning finnes,

Der på ägget af mitt eldsvärd,

Uppå spetsen af min klinga,»
svarade den retade kämpen. En beskrifning, som mo-

fee

och Lappar å hvardera sidan för mesalliance, och är en stor
sällsynthet. H. M. 1839, n. 2 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:50:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fostalbum/1/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free