- Project Runeberg -  Fosterländskt Album / I /
155

(1845-1847) Author: Herman Kellgren, Johan Robert Tengström, Karl Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

155

gynte redan ångra, att han begifvit sig ut på det nyck-,
falla hafvet; men W. tröstade honom sägande:
Gråten hjelper ej ur nöden ’
Jömmera ej från onda dagar.

L. hvarken sörjde eller gladdes, han erinrade sig sina
förra sjönöd, och redde blott nya åsqvättbord i båten.
Men Loukhi blef under tiden ej overksam. Hon rustadé
ut ett fartyg, hissade segel, såsom ett utsträckt moln att
skåda, och förföljde, med en talrik besättning, de flyende.
Då hon allt méra halkades, och W. slutligen insåg omöj-
Kgheten af att komna undan, framtrollade han en dold
klippa, hvaremot Pohjola-båten stötte, och sönderkrossa-
des. Lonuhi tog då årorna till vingar och styret till
stjert, samt höjde sig så med allt manskap i luften, samt
nedsatte sig slutligen på Waäinölä-båtens mast. Denna
var nära att kantra af den starka tyngden. Men med ett
slag af sin styråra sönderkrossade W. hennes fötter, så
att stridsmännen föllo i sjön, och hon sjelf, som en pil-
skjuten tjäder, nedstörtade i båten. Dervid lyckades
det henne likväl att vräka Sampo i hafvet, hvarest det
sönderslogs. En del bitar sjönko och förvandlades i Ah-
tibarnens "skatter, en del fördes hän till stranden, blott
locket återficks till Pohjola. Derföre är i Kalewala
lycka och rikedom, men i Pohja »jämmer och ett bröd-
löst lif.. W. lät ihopsamla Sampo-bitarna , och lät
dermed beså marken, hvaraf allt frodades herrligt.»

v Sjelf eftertänkte han i sitt sinne, huru ljaft det
nu skule vara, att »locka glädje ur toner ;» men hans
Kantele var för evigt försvunnen i hafvet. Förgäfves
sökte han den med en ofantlig räfsa kring hafssträn-
derna ; han samlade dermed blott högar af ruskor, säf,
och hafsrörstoppar. MNorgsen öfver att hans glädje flyk-
tat, vandrade han hemåt, då han hörde en björk klaga
på heden: :

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:50:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fostalbum/1/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free