Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
lan dem båda, utan hvardera spela som oftast öfver i hvar-
andra. — Fritt och sedligt var männernas förbållande till
hvarandra, och ehuruväl slafvar omnämnas, träder detta
tillstånd helt och hållet i bakgrunden. Frihetsdriften
dref den unga kämpen ut att försöka sin kraft, eller
guldet bländade hans öga; han förenade sig med någon
annan kämpe; begge färdades af, stredo och återvände,
för att ånyo skiljas, hvar till sitt. Så fortgår berät-
telsen, så hopa sig äfventyren, bragderna, striderna. Allt
detta hafva vi i sjelfva sagan betraktat. Dock kan man
säga om hela denna sida deraf, att den under tidernas
lopp ’ förlorat något af sin ursprungliga friskhet och att
den i allmänhet ej framträder med så bjerta färger och
så lifliga situationer, som t. ex. den Skandinaviska i dy-
lika skildringar. En annan mildare ande gör sig här
gällande, än i den fornnordiska sagan, der strömmar af
blod flyta på hvarje sida, och gräsligheter hopa sig
på gräsligheter. Finnarnas egendomliga åskådningssätt
nedstämde den vilda kraften, som jäser i den nordi-
ska sagan, i det de vördade ordets makt framför ar-
mens och svärdets. Såsom vi nämnde, blef en annan
följd derutaf talrika vidunderligheter, vid hvilka dikten
"ofta och med mera förkärlek uppehåller "sig, än vid
skildringen af kämpadater och strider. Så i fjerde,
sjunde, tionde, sjuttonde, tjugondefemte och tjugonde-
sjette runorna. Men om äfven de Finske hjeltarne lika
mycket och mera utmärka sig såsom trollvise, än såsom
vikingar, sakna de likväl ingalunda, när derpå ankom-
’mer, tapperhet och ett djerft mod; och i Lemminkäinen
’har sångmön tecknat en bjeltefigur så raskt och äfven-
tyrligt hållen, att han fullt ut kan jemföras med hvilka
andra folk-dikters hjeltar, som helst. Äfvenså saknas
i Kalewala ingalunda skildringar! af vikingafärder, stri-
der och äfventyr, som kunde kallas Homeriska för sin .
skönhet. Sådana äro t. ex. berättelsen om Lemmin-
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
