Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
pen, hade varit nog. till ett språk, hvars ändamål varit
blott och allenast, att tjena som ett medel för tankens
framträdande. Men redan i sitt första uppträdande är.
språket rikt och yppigt, praktfullt, och poetiskt. Utan
afsigt, likasom blott i fröjd öfver sin egen skönhet och
sin makt, utbreder det sig öfver alla väsenden, alla före-
mål i naturen. Vildens språk är bildfullt och rikt på
mångfald ; utan någon nödvändighet, äfven då ban
är ensam, gjuter sig språket ur hans bröst och han
njuter af dess tillvaro blott för dess egen skuld; det
är ej nöden, ej behofvet af meddelande, som drifver
menniskan till att tala, och det finnes väl ingen hord,
irrande i en öcken, som ej i sin andes och sitt språks
yppiga öfverflöd ägt sina af intet behof framkallade
sånger. -. Omedelbart har språket sprungit fram ur men-
niskan och redan hennes upprätta ställning, hvilken:
hon blott med fågeln har gemensam i hela natu-
ren, antyder hennes bestämmelse att vara ett tonande
väsende, »men ett tonande, som förbinder tanke med
tonen», såsom Humboldt uttrycker sig.
De, hvilka vilja förnedra språket till ett blott medel,
till en ringa tjenarinpna, de måste äfven, om de äro con-
seqventa, önska att alla verldens nationer talade ett ge-
mensamt språk. De fråga: hvartill tjena de många sär-
skilda språken, hvilka blott lägga hinder i vägen för.
nationernas gemenskap sinsemellan, men de fråga ej si-.
skorna i skogen hvarföre de hvarje efter sitt slag sjun-
ga i en särskild ton. Alla väsenden i naturen hafva
sitt eget sält att vara och sitt eget sätt att uttrycka
sitt väsende: den ena blomman är röd, den andra
blå, den ena menniskoracen hvit, den andra svart,
Aaspens susning är ej densamma som björkens, och.
insjöstrandens våg suckar ej i samma ton som hafvets ;.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
