- Project Runeberg -  Fosterländskt Album / II /
84

(1845-1847) Author: Herman Kellgren, Johan Robert Tengström, Karl Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84

Båda bröderne, Väinämöinen och Ilmarinen, uppgö-
ra na planen att begifva sig till Pohjola och, kosta
hvad ville, ånyo bemäktiga sig Sampo. Under vägen
sällar sig äfven Lemminkäinen till dem,” såsom en tre-
dje vapenbroder. På hafvet skjuter deras båt fast på
skuldrorna af en ofantlig gädda, hvilken Väinömöinen
dödar och hvars tänder bringa honom på uppfinningen
af den, under namn af Kantele, bekanta harpan. Då den
är färdig försöka alla att spela derpå, utan att någon.
förmår framlocka derur de rätta tonerna. Då griper Vili
nämöinen i barpans strängar, väcker glädjen och sjun-:;
ger allsmäktiga sånger, och fyrfota djur, fåglar och fi-
skar nalkas för att lyssna dertill, tusende af finkar och
siskor sätta sig på hans skuldror, alla hjeltar brista ut
i gråt, ja ifrån Välnämöinens egna ögon rullar en flod
af tårar, hvilka flyta ned i hafvet, för att der bilda ädelste-
nar. »Hvem skall, utropar han, plocka mina tårar ur
den klara vågen ?» Den blåa anden (sininen sotko)är det,
som doppar sin näbb i den svala böljan och plockar Väi-
nämöinens tårar. Den, som känner de serviska sängerna,
vet att det är den underbara utva zlatokrila, den guld-
bevingade anden,

Det glada och djupt upprörda sällskapet anländer
nu till Pohjola och utan dröjsmål förklarar Väinämöi-
nen att de kommit för att dela Sampo. Men Louhi sö-
ker undvika hans ord genom ett gammalt jägar-ordspråk ;
att hermelinen ej kunde delas och att ekorren vore för
liten för tre. Denna talismanens odelbarhet synes åter
vara ett drag, som är det finska och tyska, epos ge-
mensamt; Nibelungernas tvist begyntes äfven angående
delningen af en skatt, tills Sigfrid med våld lade sig der-
emellan. Äfven de fiaska hjeltarne skrida till våld, då med
godhet intet uträttas. Väinämöinen åstadkommer genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:50:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fostalbum/2/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free