Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
," 88
summar ej att bringa det glada budskapet åt Våinämöi-
nen, hvilken då han skådar de länge saknade himlalju-
sen välkomnar dem med en sång full af: eld.
Detta är egentliga innehållet af den: i. oafbruten
handling fortskridande Eposdikten, hvilken oaflåtet spän»
ner den hörandes uppmärksamhet. Men .derpå följa an-
nu fem andra märkvärdiga och sköna sånger, hvilka
alla röra Väinämöinen ”), och hvaraf jag meddelar all-
deles intet utdrag. Huru kunde äfven något sådant för-
sökas af den XXNVIII sången, som med sann inspira-
tion och den rikaste poesi skildrar en björnjagt, en för alla
nordliga folk, Finnar, Lappar, till och med Ostjaker, he-
lig och af dem ännu öfverallt ’ med dylika bruk firad fest?
När dessa folk jaga och fälla björnen, som af dem till-
erkännes menskligt förstånd och tolf mans styrka, pläga
de egna densamma sånger, .hvari de förblommeradt ur-
skulda sig, att de dödat :henom ; under vexlande sån-
ger hemföres han, styckas, kokas och förtäres. Denna
603 verser innehållande sång synes mig åter vara en af
de vigtigaste i hela raden och full af välkomna förkla=
ringar öfver Finnarnas npaturåskådning och poetiska fan-
tasi. Runon XXIX berättar, att den underbara harpan
fallit i hafvet och att Väinämöinen nu skapar sig en ny af
björk; denna förtjusar så, att örnen lemnar sina ungar i
boet och kommer flygande för att höra dess toner: hu-
ru enkelt och innerligt uttrycker detta enda drag poe-
gins oemotståndliga makt! De tre sista sångerna skildra
en täflan emellan Väinämöinen och Joukahainen, som
påminner om eddiska sånger, men här har en ännn
-
+) Deras sammanhang med de föregående i enstilda drag kan ej
förbises; så anspelar XXVIII, 306, fy. på XXFI, 52, JF. och
XXIX, 7, på XNIII, 180.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
