- Project Runeberg -  Fosterländskt Album / II /
141

(1845-1847) Author: Herman Kellgren, Johan Robert Tengström, Karl Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

141

niål och närmare lärde sig känna det enskilda, fann hon
hos föremålen vid allmän likhet äfven speciela olikheter,
och af denna känsla fogade hon omedelbart till det all-
männa uttrycket en dess närmare beskaffenhet anty-
dande yttre bestämning och kom sålunda till flerstafvig-
het i sin ordbildning; men äfven här är den enstafviga
radixbildningen den verkliga, emedan det flerstafviga
grundordet innefattar ej blott grundgreppet, utan der-
jemte en närmare bestämning af detsamma. Det finnes
äfven ett metaforiskt, reflecteradt sätt att bilda ord, så-
som t. ex. då solen heter »dagens öga,» molnet »det
vattengifvande,» o. s. v., men här är ordet en ren sam-
mansättning, om äfven en sann språkuppfattning, för att
beteckna det dermed uttryckta begreppets enhet, drifver
på de skilda beståndsdelarnes sammansmältning genom
accent- osh bokstafsassimilering; den nu blott som när-
. mare bestämmande tänkte, ehuru ursprungligen sjelfstän-
diga radix förlorar i detta fall både fastheten i sina ljud
och i sin accent, och försjunker till en blott ändelse af
det försmultna ordets hufvudbeståndsdel, såsom t. ex. i
ordet kandske af hand-sko, farstu af f förstuga, Nachkbar
af Nahebauer, 0. 8 V.

Grundordens flerstafvighet kan i språken, utom af
de ofvan berörde orsaker, ännu hafva sin grund uti an-
tingen ett blott tonfall i ordets slut, hvilket vid ett utbil-
dadt uttal tillkommit för att förmildra slutconsonanter-
nas skarphet, eller uti språkets medfödda håg för en
rythmisk ordbyggnad ; i hvardera fallet äger detta bety-
delselöst vidfogade ljud sitt rättfärdigande i välljudets

och rythmens skönhet, och blott som medel för deras
"framträdande kan det bibehålla sig; utan förnuftig or-
sak hvarken frambringar eller bibehåller språket något
articuleradt ljud, ty det fördrager intet anorganiskt eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:50:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fostalbum/2/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free