- Project Runeberg -  Fosterländskt Album / II /
144

(1845-1847) Author: Herman Kellgren, Johan Robert Tengström, Karl Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144

vore en väsendtlig beståndsdel af ordet; dertill kommer
den lag i Finskan, hvartill vi nedanföre skola återkom-
ma, att blott högst få consonanter få sluta ett ord och
att, i följd af denna lag, till svårigheters afhjelpande ofta
en vocal blir vid stammens slut-tonsonant tillfogad. Det of-
vananförda, sammanstäldt med lagen om hårda och veka
vocaler och den hela språket genomgående orubbligheten
af rotvocalen, och med den, ur dessa båda lagar härflut-
na, motviljan emot all sammansättning, talar -.emot dena
tvästafviga ordbyggnadens uppkomst af en vid ordets
bildning erfaren dubbelhet i intrycket. Finska språket
tyckes således ursprungligen äga en enstafvig ej blott
radixbildning utan jemväl i de flesta fall en enstafvig
bildning af grundorden, ehuru känsla för välljud och
rythm med ett vekt slutljud modererat rotens’af den der-
på hvilande betydelsen föranledda skarphet.

Den enstafviga radixbyggnaden är den naturligaste
och ensam motsvarande ett språkideals fordringar, ty
blott genom den befordras en sann flexionsåsigt i språ-
ket. Eno annan uppfattning af radicernas natur leder
språket in på en ensidig bana. En sådan hafva t. ex.
de Semitiska språken beträdt. Deras radices äro ej som
de flesta öfriga språks enstafviga, utan de bestå i sin
abstracta gestalt af tre consonanter med ett ’mellan-
liggande schwa-ljud. : En mängd, kanske de flesta
af dessa flerstafviga radices kunna genom noggrann anä-
lys reduceras till enstafviga, men genom en sådan ana-
lys höjer man sig efter Evalds anmärkning, hvari Hum-
boldt med honom öfverensstämmer, öfver tidsåldern för
de Semitiska språken och deras form, och når ett urål-
drigt, ett annat språk tillhörande gebit; de Semitiska
folken hafva ’genom sin nya behandling af detta mate-
rial äfven skapat ett nytt språk med egendomlig ka-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:50:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fostalbum/2/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free