Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4145
rakter. — Den naturliga gången af den yttre språksyn-
thesen, att i ordet bibehåHa’ dess elementer sjelfständiga
ech igenkävoveliga, ehuru försmultna till en enhet, att
låta betydelse- och förhållande-uttrycket (radix och fle-
xionsändelsen) på en gång skiljda och förenade ljuda för
örat, hafva de Semitiska språken ej fattat. I dem
är roten ej en del af ordet, igenkännelig i sin förening
med ändelsen, utan dessa tvenne äro på annat sätt,
man kuhde säga, absolut försmultna.. De tre consonan-
terna innefatta här ordrötterna, och dessa äro här rena
radices blott så länge de sakna vocalljuden ; förhållande-
uttrycket åter är likasom >infattadt i radicerna, ty det
betecknas genom de mellanliggande vocalerha. VWVoca-
lerha för sig beteckna förhållandet, kategorin, deri radix
försättes, corsonanterna åter sjelfva radix, bvarvid språket
följt den sanna ingifvelse, att låta de fasta consonanterna
beteckna den materiela betydelsen, de luftigare, rörligere
rvocalerna déremet det mern andliga af ordets försättande
i en viss kategori. Men de Semitiska språker äga äfven
br yttre flexion förmedelst svffixer, och nationens fina
språkkänsla bar så bestämt bruket af dessa tvenna fle-
niopsmedel, att suffixet brukas vid angifvandet af yttre
förhällanden, vocalflexionen inom radicerna åter, då aor-
det får en nyancering, huru fin den än må vara, i sin
betydelse; genom denna fina urskiljning närma sig åter
de Semitiska språken den i öfriga språk rådande upp-
fattningen af radixstafvelsens orubblighet, fy gendm en
förändrad : betydelse har äfven roten rättighet att vara
en annan. Skilnades är, mt de Semitieka språken som
olika begrepp fattat, hvad de öfriga betraktat som blett
modificationer af detsamma. De tvenne språkanlagen
för en fletstäfrig radixbyggnad och för betydelsens och
kategovins förläggande i de skiljda stafvelseelementerna
«
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
