- Project Runeberg -  Fosterländskt Album / II /
146

(1845-1847) Author: Herman Kellgren, Johan Robert Tengström, Karl Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146

verkade ömsesidigt på: hvarandra, ty då å ena sidan con>
sonpanterna ensamma skulle beteckna grundbegreppet, vat:
naturligt att de fordrade ett större omfång i ordet, och då
en sådan radixform engång fanns till och consonanterna
ej utan vocaler kunde uttalas, inbjöd å andra sidan stafs<
velseomfänget språksinnet till att genom de rörliga voca-
fernas förändring uttrycka grundbegreppets särskiljda för- -
hållanden. Allt. detta vittnar on en fin språkkänsla hus de
Semitiska nationerna, men genom detta förfarande hotas
tillika känslan för articulationens rätta natur och för
rotstafvelsens i ett ’fulländadt flexionsspråk nödvändiga
örubblighet. Genom kategorins uttryckande förmedelst
vocalerna: i roten drogs språkuppmärksamheten nästan
helt och hållet till denna inre flexion och språket be-
traktade med likgiltighet den yttre böjningen ; denna
attryckte blott yttre sinnligare förhållanden medelst suf:
fixer, hvilka utan genomgripande ordenhet blott likasom
hängdes vid roten, och språket leddes sålunda in på en:
ensidig bana: att kunna uttrycka alla. de finaste, omärk-
ligaste : skriftningar i rotens betydelse, utan att likväl
komma till den rätta åsigten om flexionen, som fordrar:
att ordelementerna skola stå fria och igenkänneliga, ehu-
ru: beroende af hvarandra och förenade genom ordenliet; :
De Semitiska språken hafva särskiljt stafvelsens ur-
sprungliga enhet i tvenne elementer, hvilka de använ-
da till olika ändamål, och lemna ett exempel på, huru ett
folk kan’ behandla sitt språk med beundransvärdt ’skarp-
sinne och sann känsla för begreppets och ljudets ömse:
sidiga fordringar, och likväl förfela den bana, som i
språket är den naturligaste och mest förnuftsenliga. . »
En annan väg hafva andra. språk oeh bland:’de
Finskan beträdt; de hafva utgått från en. uppfattning
af stafvelsen som den ursprungliga articulationsenheten,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:50:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fostalbum/2/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free