- Project Runeberg -  Fosterländskt Album / II /
159

(1845-1847) Author: Herman Kellgren, Johan Robert Tengström, Karl Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

159

redje bokstafven åt hvardera sidan ifrån sammanstöt-
ningsponkten, hvarmed antydes hurv genomgripande
denna försmältning af de tveune elementerna tänkes
vara. Den högre eller lägre graden af ljudens för-
smältning beror här tydligen af, huru nära förenade de
sammanträffande elementerna stå för det inre språksin-
net, och språket visar en beundransvärd finkänslig-
het vid betecknandet af detta olika nyancerade förhal-

Det Finska språket åter, emedan det, som ofvan-
före (pag: 131 ff.) är antydt, ej äger ett så fulländadt ljud-
system som Sanskrit, har derföre ej heller kännt sig
föranledt att ingå i dessa fint markerade ljudsbestäm-
vingar. Det har af samma orsak, det ena en följd af
det andra, i sin språkbildning undvikit prefixer och
tillåtit ett jemförelsevis ringa antal ljud att sluta ett
ord, och detta just de minst skarpa och markerade, för
ati såmedelst undvika en alltför hård sammanstötning
med det följande ordets begynnelseljud, hvilken försig-
tighet Sanskrit, i medvetande af sitt fina articulations-
inne och sitt utbildade ljudsystem, ej brytt sig om att
iakttaga. Finskan bar efter sitt lynne genom förvand-
ling och tillägg i ordets slut betryggat de begynnande
(sanlautende») ljudens orubbade bestånd. Den plats så-
ledes, der i Finskan egentligen ljudassimilering kommer
i fråga, är den inom ordet, och här visar äfven Finskan
sin: sanna uppfattning af flexion och ordeénhet. Dessa
lagar göra sig gällande vid cotsonanters sammanträf-
fande inom grundordet och inom radix , der ljodför-
vandlingen är: urspronglig vid sjelfva bildningen , så-
som då tvenne: tenues (till hvilka det aspierade 1 (th)
egentligen ej hör) ej få sammanstöta, utån endera måste
gifva med sig, så att man kan säga t. ex. både la4si och

=

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:50:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fostalbum/2/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free