- Project Runeberg -  Fosterländskt Album / III /
104

(1845-1847) Author: Herman Kellgren, Johan Robert Tengström, Karl Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

104

värde, ej’ ännu börjat efterapa ståndspersonerha.: Der
hållas ännu de flesta gamla plägseder i helgd, och der
hafva, såsom vi redan sagt, de gamla sångerna sitt hemr-
vist. Emedan herremännen der ännu icke slagit sig ner

i hvarje ’koja, har bondfolket i fred kunnat bevara sina

fordna seder, Till och med hafva ståndspersonerna sjelfva,
der de finnas i dessa trakter, merändels såvida vant sig
vid att åse böndernas lefnadssätt, att de icke öfverhufs-
vud fördömma alla folkets vanor. Detsamma är äfven
fallet ’ med folkets sånger. Älven mamselleroa sjunga
dem stundom, och befara icke att deras mun deraf skall
orenas, om också nägra finnas som äfven der frukta det.
Vi hafva hört flere af dem spela kantele, utan att de
skytt för att dermed nöta sina fingrar eller anse spelan-
det tillhöra eudast bönderna.

I

Sedan vi redan i början talat tillräckligt om de sär«.

skilda slagen af finska sånger, vilja vi nu mera endast
afse de sånger och dikter, som förekomma i denna sam-
ling. Öfverhufvudtaget utgör ensamheten och vemodet
i dessa ett genomgående ämne, likväl ej så. att ju icke

en gladare sinnesstämning stundom röjer sig. I några :
af dessa sånger framställer flickan sin sorg i en bild och ’

säger sig äga »linne utaf onda dagar, dukar utaf sor-

gens väfnad;» och för en sorgens väfnad kunde man gerna

kalla hela denna samling af sånger. Ränningen i dem är
nästan öfverallt spunnen af sorger, om än inslaget va-
rierar. De kunna förliknas vid en molnig höstdag, på
hvilken solen sällan glimtar fram emellan mol nen. Man
kan om dem säga hvad en sångare särskildt säger om sig:

Ofta för mig, jag den mulna

Ofta för det mulna barnet,

Sinnet nedböjdt är till jorden, ’

Ligger ofta under föttren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:50:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fostalbum/3/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free