- Project Runeberg -  Fosterbröderna /
12

(1942) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lig förändring icke allenast försiggått med mitt lynne och
min hälsa utan även välgörande inverkat på själen, tänker
jag att du och din Karolina icke lära bliva mycket förund-
rade att höra att jag, för att tala utan omsvep, något vi båda
hata, beslutat träda i nytt gifte. Ja, så är det, min bror! Icke
att jag är egentligen kär, nej, det har jag varit så mycket
jag kan bliva det, men en känsla besläktad därmed behärskar
mig nu, och den har min lilla änkefru, om vilken jag skrivit
till dig, väckt och underhållit, även då jag var skild från
henne.

Elfrida är både vacker och älskvärd, men detta har min-
dre fängslat mig än hennes stilla, angenäma väsen, hennes
milda kvinnlighet... Min evigt oförgätliga Berta yttrade
på sin dödssäng: ’Om du i en framtid skulle göra ett nytt
val, så lova mig att endast se på hjärtats godhet!’ Dessa ord
hava beständigt svävat för mitt minne, och därför har El-
frida, så fattig hon är, blivit imitt val. Vilken mor min lille
Herman skall finna i henne!

Som jag ej behöver vänta på någonting och mitt hus ju
förr dess hellre behöver en ordnande hand, ämnar jag i nästa
vecka taga ut lysning. Sedan kommer jag till M. på tre vec-
kor, och därefter, om Gud vill, resa vi ju alla samtliga hit
till B. att fira mitt bröllop.

Och nu, Gud vare med dig, hedersbror! Hälsa på det var-
maste din Karolina, kyss våra gossar å mina vägnar och
emottag försäkran om den fasta vänskap, varmed jag teck-
nar mig

din tacksamme vän

Eberhard Dahl.”

■—- Vad sade jag om fördelen av resan! yttrade doktorn
leende, då han tyst genomläst detta brev och med ett tydligt
uttryck av tillfredsställelse räckte det åt sin hustru.

Anande innehållet, tog Karolina emot det. Länge vilade
hennes ögon på detta. — Berta hade rätt... hon skulle snart
bliva glömd!

— Nå, ni kvinnor äro då för besynnerliga! återtog dok-
torn. Har du icke många gånger själv önskat, då du sett den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:50:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fostbro/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free