Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lade sig över en hög, fårad panna, voro sölade av blod, men
hans ena hand fasthöll ännu krampaktigt en gammal fiol.
Denna klenod förskaffade honom och hans dotter ett mödo-
samt förvärvat levebröd.
— Är detta din far, barn? frågade Gotthard milt och be-
traktade deltagande den unga flickan, vilken snyftande knä-
böjde vid gubbens sida.
Hon svarade med ett sakta: — Ja! och Gotthards blick
förmådde ej slita sig från flickans själfulla ansikte. Det
kunde icke kallas skönt, icke felfritt vackert, men själva
dragen ägde en finhet och en ädelhet, som förtjuste honom.
Gotthard var passionerad målare och förenade därmed en
vurm för anslående modeller, var han fann dem.
— Men, Gotthard, stå då icke så tafatt, ropade Herman,
du ser ju att här behövs hjälp... kom, skynda dig! Vi måste
bära in honom i vår kammare och be din far komma dit...
— Så tokigt, utbrast Ludvig och slog tillsammans hän-
derna av förundran, de dra in gubben hit, och flickan trip-
par efter med hatten och fiolen. Nå, det blir ett rörande
uppträde!
—■ Men vad är det då egentligen, min söte gosse? frågade
Elfrida leende och såg upp från arbetet.
— Å, ingenting annat, än att en avdankad blind musi-
kant, som ofta stryker kring gatorna med sin fiol och sin
dotter, råkade göra en kullerbytta, som var värd en hel tolv-
skilling att se på.
Modern teg, och det var kanhända första gången som hen-
nes leende icke uppmuntrade den lättsinnige gunstlingens
munvighet. Elfrida var egentligen icke elak och bibehöll än-
nu, sedan den tid hon själv var fattig, ett oskrymtat med-
lidande för alla nödställda. Detta oaktat öppnades icke hen-
nes läppar till en allvarlig tillrättavisning. Hon åtnöjde sig
med att tiga. Ludvig var så ung, hade ingen erfarenhet av
världen och trodde ännu livet vara en lek -—- huru kunde
man då strängt behandla en tanklöshet!
Karolina tänkte annorlunda, och när hon steg upp, för
att själv underrätta sig om förhållandet, träffade hennes
blick med ett uttryck av smärtsam förundran Ludvigs verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
