Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lever och skall leva i min själ. Vartill skulle vårt återseende
tjäna!”
”Den flickan hade förtjänt ett bättre öde!” tänkte Herman.
”Men vem vet vad det framdeles kan bliva...” Tankar,
ännu formlösa, rörde sig i hans huvud, och under det han
for med handen över pannan, mumlade han: ■— Hade det
varit jag!...
Vintern och våren voro förbi. Juni stod åter i sin hög-
tidsskrud, och våra ynglingar tänkte med förtjusning på
den stundande återresan till M. efter denna långa, i träget
arbete tillbragta vinter.
Med det nästkommande årets slut hoppades Herman taga
medicine och filosofie kandidatexamen, och Gotthard tänk-
te då söka inträde såsom auskultant i Svea hovrätt. Under
så angenäma utsikter för framtiden, vunna genom flit och
ihärdighet, var det naturligt att de båda vännerna kände en
viss tillfredsställelse med sig själva.
Vid denna tid emottog Herman det första brev, han kun-
de erinra sig hava erhållit från sin styvmor.
Elfrida skrev:
”Min högt älskade son!
Med den fullaste modersglädje har jag tid efter annan
erfarit de framsteg, du gör på den vetenskapliga banan, och
tackar innerligt Gud att du genom ditt tidigt mognade för-
stånd, din flit och goda uppförande, ligger före många an-
dra ynglingar vid din ålder. Men det, som mest av allt fäg-
nar mig, är din själs och ditt hjärtas renhet.
Jag har tänkt, min gode Herman, att ditt dagliga um-
gänge mycket skulle bidraga att giva Ludvig den fasthet i
lynnet, han ännu saknar, ehuru med de bästa anlag för öv-
rigt, och utom det att ditt exempel och dina förmaningar om
arbetsamhet skulle komma att inverka på honom, som med
sitt livliga sinne icke gärna tål band och ej utan svårighet
kan fästa sig vid allvarligare saker. Ja, min älskade son, jag
vågar hoppas, att du under ferierna, såsom det ägnar och
anstår en äldre bror med dina tänkesätt, vill åtaga dig den
yngre; och för detta ändamål är min hjärtliga önskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
