Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppgående tingssolen och att han därunder omtalade alla de
mål, som varit, voro odh skulle komma före vid vällovliga
tingsrätten, så långt hans minne och vetande sträckte sig,
vilka båda egenskaper efter mitt sätt att se sakerna, voro
vidlyftiga både till längd och bredd. Äntligen var man fram-
me. På gården syntes ingen levande varelse, och de stora,
välvda förstugudörrarna voro tillslutna, vilket ingav mig en
känsla av obehag, som tilltog i mån av dröjsmålet med deras
öppnande.
Våt och otrevlig hade jag, i synnerhet under den sistj^är-
dingsvägen, förespeglat mig behaget av en hjärtlig välkomst-
hälsning, förenad med en kopp gott, varmt te, kort sagt av ett.
hem. Nu däremot stod jag där med mitt hattfodrafe&gpa
handen och paraplyet i den andra, drypande av vatten, sju-
dande av harm, och stod där, utan att någon varelse tycktes
det ringaste bekymra sig om min ankomst.
— Tag ner kappsäcken och schatullet och följ mig! sade
jag med väldig röst till gästgivaren. Därefter tågade jag löst
på de stora förtugudörrarna och slog ett par slag därpå, vilka
man måste hava hört, ty strax därefter förnam jag lapp-
ningen av ett par jungfruskor, de där, som du vet, hava ett
eget ljud; och omedelbart därpå gläntades det på en av dör-
rarna. Men icke må du tro, att jag därmed slapp in... nej,
bevars!
— Är detta notarien? frågade den kippande nymfen och
ställde sig mitt på tröskeln.
— Ja, jag förmodar det! svarade jag med all den vikt, jag
ansåg första uppträdandet kräva. Är herrskapet hemma?
— Lagmannen är borta, men hennes nåd är hemma och har
bett mig tillsäga, att hon väntar notarien, sedan han klätt om
sig.
— Nå, det skall väl ej ske mitt på gården heller! svarade
jag, helt vresigt stämd.
— Nej, bevars, i den där flygeln skall herr notarien bo!
och med en sneglande blick på mitt paraply, vilken jag likväl
icke låtsade förstå, trippade min sköna i hällregnet över går-
den. Jag jämkade mig efter och inträdde snart i ett par
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
