- Project Runeberg -  Fosterbröderna /
113

(1942) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i högsta grad tilltagen, var utskriven, betalde Gotthard, utaii
att yttra ett ord, stoppade dokumenterna i bröstfickan, svinga-
de sig upp på hästen och red hem . ..

Glad och till freds med sig själv, icke anande de mörka pla-
ner, som välvde sig i Fuselbergs huvud, gick Gotthard vid sin
hemkomst till sängs. Hela natten drömde han om den ange-
näma överraskning, han skulle bereda Karl, då han visade
honom de farliga handlingarna, vilka i befallningsmannens ägo
varit ett så skarpt vapen mot familjens lugn, men nu endast
medförde ett budskap om fred.

Så snart konvenansen följande förmiddag medgav att göra
friherrinnan Silverspåre ett besök, klädde sig Gotthard om-
sorgsfullt, stoppade de dyrbara dokumenterna i fickan och steg
själv ned på bakgården för att tillse att hästen blev sadlad.
På vägen dit, vilken gick över en stor med träd omgiven plan,
mötte han Hortense, som kom från trädgården. Hon bar i
handen en liten fin videkorg, fylld med utsökt vackra blom-
mor.

— Se, det kallar jag ett angenämt möte! sade Gotthard, i
det han, artigt svängande hatten, hälsade Hortense. Frukosten
blev icke i dag bevärdigad med unga värdinnans närvaro.

— Jag hade lyckligtvis ingenting att besörja i salen.

— Lyckligtvis — är det då för en så öm dotter plågsamt,
att bevisa sin far de små uppmärksamheter, han fordrar av
henne ?

—• Nej, visst icke: vore pappa ensam så... Men ju flera
herrar vi få i huset, desto obehagligare måtte notarien inse
det vara för mig, att visa mig utom vid middagar och aftnar,
då mamma är närvarande. Hortense yttrade detta med en ton,
vilken tydligt röjde hennes hjärtas lust att retas med Gott-
hard. Likväl log hon därvid så behagligt, att hon förfelade
sitt ändamål.

— I allmänhet, svarade han, äter jag icke gärna frukost
och vill hädanefter alldeles lägga bort denna ovana, emedan
den dragningskraft, som lockade mig ned, så ogärna hugnar
mig med ett par vänliga ord.

Den lugna, allvarsamma böjningen av Gotthards röst betog
Hortense lusten att skämta, och genom en av dessa hastiga

8 Fosterbröderna.

113

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:50:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fostbro/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free