Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på förhand: var uppriktig emot mig! Det är bättre att jag
fullkomligt lär känna vad jag har att hoppas eller förlora,
vad gäller Hulda. Är det någon annan?
— Du är en man, min Herman, min älskade son, sade Ka-
rolina och lindade kärleksfullt sin arm om hans hals, du var
alltid stark, var det då även nu, och allt skall bliva gott, ty
det är icke så illa som du möjligen föreställer dig det. Vill du
höra mig med lugn, skall jag anförtro dig allt.
—• Jag är lugn, tant! svarade han strävt.
Lugnare reste sig Karolina, ty ett löfte av Herman var
henne som en helig ed. Och hållande hans händer emellan
sina, började hon berättelsen 0111 det förhållande, som läsaren
under handlingens fortgång till en del anat.
id början av sommaren förlidet år erinrar du dig
att Hulda ej varit frisk en tid. Pappa tillrådde en
månads vistande på landet och vi antogo en ofta för-
nyad bjudning av min ungdomsväninna, majorskan W. Re-
san till Billingsdal utsattes så, att vi inträffade där mid-
sommarafton.
— Jag skrev dig till, som du nog också minns, från vårt
nya hem. Men jag vågade ej ingå i vissa detaljer. Major W :s
hus har alltid varit en gästfri samlingsplats för vänner och
grannar, synnerligast under sommartiden. Detta visste jag
förut, och det förundrade mig således icke att vid vårt inträde
i salongen finna ett större antal gäster där församlade. Det
första uppträdandet tillät mig likväl icke att närmare granska
dem, men sedan vi, efter att ha klätt oss, återfunnit sällskapet
på gården, märkte jag genast en ung officer, vilken stod på
något avstånd och blott betraktade den övriga ungdomens för-
lustelser. Han närmade sig, och majoren, vår värd, presen-
terade honom för oss. Det var baron Karl Silver ...
Tjugutredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
