- Project Runeberg -  Fosterbröderna /
128

(1942) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ningen, utan på ett så skamlöst sätt utlysa en auktion vartill
han ännu icke hade rättighet.. . ”Men vänta, min herre”,
slöt Gotthard, ”vedergällning skall icke utebliva, och inhibe-
rar ni icke genast auktionen, så lita på att ér djärvhet skall
komma att kosta er mera, än ni vill uppoffra! Ni har tagit
livet av den gamla friherrinnan. Se där en hämnd, som över-
stiger era lysande förhoppningar.”

Ett par timmar senare galopperade baronen in på präst-
gården, dit fröken Charlotte snart kom efter. Då Karl in-
trädde i det rum, där hans mor låg utsträckt liksom redan
berörd av dödens hand, ryste han förfärad och hastade fram
till hennes bädd, där han knäböjande nedlutade sitt huvud
emot moderns kalla hand, på vilken tvenne stora tårar ned-
rullade. — Den boven har mördat henne! mumlade han.
O, min mor, min älskade mor, hör du ej mera din son? Gud
fader i himlen, stammade han med bleka läppar, då hon för-
blev stum, denna kalk är bitter ...

Hemsk tystnad rådde i rumniet. På eftermiddagen kom
läkaren. Han gav icke något falskt hopp, utan förklarade
under enskilt samtal med baronen att han ej trodde att den
sjuka kunde uppleva följande afton. Likväl hoppades han,
att medvetandet skulle återvända dessförinnan; men skak-
ningen hade varit för stark för hennes nerver: pilen hade
träffat hjärtat, träffat dödligt.

Stum vandrade Karl under natten i det dunkla sjukrum-
met. Med djupaste deltagande hade lagmanskan och Hortense
skilts från de arma syskonen under löfte att återkomma tidigt
följande morgon. Gotthard stannade kvar för att bistå Karl.
Fröken Charlotte Antoinette vakade vid huvudgärden, de sör-
jande flickorna vid moderns fötter. Klockan var vid pass 2...
Då förspordes en svag rörelse av friherrinnans ena hand, och
ljudet av några sakta uttalade ord nådde deras öron. Karl och
hans systrar hastade fram, och moderns första blick sade
dem att hon igenkände sina barn. Ett svagt glädjerop svävade
över syskonens läppar... de tävlade om att få fatta hennes
händer, att få stilla sin ångest genom en blick från hennes
ögon. Ett knappt märkbart leende svävade kring den insjunk-
na munnen. •— Det är förbi med mig! viskade hon sakta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:50:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fostbro/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free