- Project Runeberg -  Fosterbröderna /
134

(1942) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

av blygsel... icke heller som den försmådda fästmön, vilken
är ur räkningen. Får jag tala till dig som om jag vore din
hustru och från den synpunkten bedöma ditt handlingssätt
nu?

■—• Hulda, utbrast han häftigt, är det dig själv jag hör? ...

Hon såg på honom med en blandning av blyghet och för-
tjusande trots...

Vilken afton firades ej i doktorns hus!

*

Före avresan skrev Herman till Gotthard:

”Genom vår älskade mor, som skrev till dig om allt vad
som tilldragit sig här den senare tiden —■ känner du att Hulda
är... min fästmö. O, Gotthard, jag har lidit mycket! Men
det är förbi, och i mitt hjärta står nu allt i blom. För dig,
som delat mina tankar och känslor från så lång tid tillbaka,
för dig vill jag likväl icke dölja att i den sällhet, jag njuter,
är blandad en droppe bitterhet. Du vet att (jag förstod av
flera yttranden i ditt sista brev att du vet det) hon har älskat
förut, älskat... baron Silverspåre. Utan ansträngning ned-
skriver jag hans namn: han visste ju icke att han rövade en
skatt, bestämd åt en annan. Hans förhållande var dessutom
storsinnat. Jag värderar honom. Men, Gotthard, i ett sådant
hjärta som Huldas slår den första kärleken djupa rötter. Hon
älskar mig ■—- men huru högt vet jag ännu icke.

Emellertid har jag lärt mig älska henne från en ny sida ...
Jag trodde henne icke besitta den djupa blick hon verkligen
äger... och denna lätthet att begagna sitt välde och ändå
icke missbruka det... Ja, hon har fler egenskaper än jag
drömde om.

Nog, Gotthard, jag är lycklig... måtte jag också förbliva
det!

Skriv till mig i Stockholm tills vidare. Hem kommer jag
ej, förrän jag har doktorshatten och tagit min kirurgie-
magisterexamen. Det är så gott att göra ifrån sig på en gång,
och hoppet om den lycka, som vid återkomsten väntar mig,
skall sporra min arbetsförmåga och tiodubbla min verksamhet
och kraft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:50:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fostbro/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free