Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cis lika, ty hela derangeringen kommer påtagligen av de pas-
serande tebrickorna, som ha svårt att komma emellan de sit-
tande och de dansande.
Lagmanskan bet sig i läppen, men som angläsen i detsam-
ma var slut och en mängd herrar strömmade fram, för att
tävla om nöjet att förvissa sig om en dans med Hortense,
fäste lagmanskan sin uppmärksamhet härpå och blev icke litet
förvånad att höra Hortense, som ännu icke talat med någon,
redan vara uppbjuden till tre eller fyra danser. ”Var det icke
som jag sade”, tänkte lagmanskan: ”det kunde aldrig gå an-
norlunda. Jag tror Thorsén har förlorat både syn och hörsel,
men jag skall sätta p för den saken! Klockan precis n blir
jag sjuk, och då är glädjen slut.” Lagmanskan viftade härvid
med sin näsduk fram och åter, för att redan giva tillkänna
att hon plågades av värme. Gotthard, som såg det, ilade fram.
— Befaller icke tant ett glas limonad?
— Jo män, här behövs svalka! Det är avskyvärt att härads-
hövdingen låter elda på det sättet. Jag känner mitt huvud re-
dan angripet.
— Min nådiga tant befallde mig ju i går att låta elda rum-
men väl. Dessutom ser jag en stor mängd damer ännu skall-
rande tänderna av köld, ty med bästa vilja har salen, under
denna stränga vinter, icke kunnat bliva riktigt uppvärmd.
— Här är glödhett! avgjorde lagmanskan, och Gotthard
som omöjligen kunde begripa varför hon just påstod det, för
vars motsats han berett sig på skrubbor, skyndade efter limo-
naden, ty valsen blåste i detsamma upp, och han skulle dansa
med Hortense.
Hur snart flyga ej några glada timmar på en festlig bal!
Tredje valsen nalkades... urvisaren närmade sig också n,
och lagmanskan, ur stånd att i detta folkvimmel längre ut-
härda sitt flera timmars kvävda illamående, tillkännagav för
sina flickor att de måste lämna balen. Hortenses blickar mul-
nade härvid alldeles förskräckligt, men Selma, som icke dan-
sade, var rätt nöjd därmed och gjorde sig genast färdig. Med
Hortenses schal gick det något långsammare, och den hade
ännu icke hunnit över halva axeln, då vår unge häradshöv-
ding, åtföljd av den andra tillställaren, hastade fram att med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
