Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vart fan har pojken tagit vägen, vem kan bli klok på det?
Och härmed började han läsa:
”Ärade vän och bror!
Jag känner mig övertygad om, att du icke kan missförstå
vårt handlingssätt, ty vad tusan var att göra? Min hustru
— du vet att fruar äro nogräknade i sådana saker — kunde
på intet villkor ställas tillfreds, och om jag icke till evig tid
ville förlora husfriden, måste jag denna gång ge efter. Och,
oss emellan, hur mycket mitt hjärta sved vid föreställningen
att avsäga mig den präktige gossen såsom måg, så måste jag
likväl inom mig medgiva att han ej förtjänte Hortense. Ty,
ser du, kärleken till henne blev efter den stunden, vilken jag
evigt måste fördöma, sval som en snöbädd, och att så för-
höll sig märkte jag under hela badturen, men blundade med
bägge ögonen, emedan jag tänkte det ger sig väl. Jo, visst...
Han blev kall emot henne, som var trogen, varm och mer än
mänskligt överseende. Så kommo vi hem och... men det
tjänar till intet att upprepa vad du troligen redan känner.
Hör, bror, du får icke vara alltför sträng emot honom! Så-
dant har likväl kunnat hända oss något var i våra unga dagar,
och jag är ond på honom endast därför att han kunde sätta
så litet värde på min dotter, som nog var värd annat.
Min podager befinner sig bättre efter badet, men den här
sorgen har givit mig ett styng i hjärtat, som endast tiden kan
läka. Hortense vill jag ej nämna... stackars liten, hon är
icke van att bära sorger.
Gud vare med dig, bror! Vi förbliva vänner hädanefter
som hittills. Hälsa din fru och dotter, ävensom Gotthard!
Jag älskade den pojken som han varit min egen son, ja, min
själ gjorde jag icke det. Och nog förstår jag huru du skall
deltaga i våra bekymmer.
Din vänfaste
Forshälla den 29 juli 1830.” Thorsén.
Uttrycket av den mest spända förundran tecknade sig på
alla de närvarandes ansikten. Endast för Herman uppgick
en svag aning, likväl alltför otydlig att våga klädas i ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
