Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då min kärlek aldrig var självisk, utan endast sökte sällheten
för henne, har jag trott denna säkrast vinnas genom en för-
ening med den man, som alltid skulle varit hennes hjärtas
fria val. Jag har talat med min fosterfar... han skall emot-
taga er såsom son. Herman tystnade utmattad.
Baronen stirrade på honom, oförmögen att riktigt begripa
allt detta.
— Har jag ej talat nog tydligt? frågade Herman, vilken
outsägligt plågades av den långvariga och utomordentliga an-
strängningen. Han ville sluta.
—- Visserligen tydligt, om jag ej drömmer! svarade Karl
långsamt, fixerande Herman.
-—- Herr baron drömmer icke.
— Icke? Det gives då verkligen en storsinthet, vilken
synes ofattlig. Ni älskar er fästmö och vill avstå henne åt er
rival ?
— Jag vill hennes lycka, och för den vika alla andra käns-
lor.
— Jag beundrar er, svarade Karl, i det han med den dju-
paste rörelse tryckte Hermans hand, men jag är icke heller
ovärdig er aktning. Var säker att jag aldrig emottager detta
offer!
— Huru — icke ens för hennes skull ?
•—■ Icke ens för hennes skull, svarade Karl med mera fatt-
ning, än han visade vid början av denna egendomliga förkla-
ring, icke ens för hennes skull vill jag brännmärka min ära
med en fläck, som tiden icke skulle förmå avtvå.
-—■ Är er känsla för henne då icke mera så varm som for-
dom?
•—• Den mask, som gnager på min livstråd, kan bättre än
ord besvara er fråga, men ... Djupt har jag ångrat den svag-
het, som lät mig tolka i blickar och ord en kärlek, vilken
aldrig kunde bliva lycklig för dess föremål, ty min ställning
i livet då, liksom nu och alltid, var hopplös och av den be-
skaffenhet, att den bort hava kvävt dessa farliga känslor i
deras knoppning.
— Är det blott detta, anmärkte Herman, som förmår er
att avslå mitt anbud, så tillåt mig säga, att er stolthet här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
