Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle hennes lycka utgöra hans hjärtas varmaste begär. Han
tyckte sig ha vandrat vid tvenne gravar.
Sedan han sålunda tänkt och tänkt över allt detta, förkun-
nades först i familjerådet och sedan på rådstugan följande
måndag, att borgmästaren ämnade göra en resa, och han
begärde till följd därav en månads tjänstledighet...
Men låt oss hasta i förväg till Forshälla!
Det var en månad efter änkårets slut. Hortense bar likväl
ännu sin lättare sorgdräkt och var just över detta ämne inbe-
gripen i ett livligt samtal med lagmanskan, vilken åstundade
att hon i anledning av en stor middag som dagen därpå skulle
givas i grannskapet, borde kläda sig i kulört siden.
— Nej, söta mamma, låt mig slippa det! Glädjen är icke
mera min färg.
— Men i det här fallet har din mor rätt, Hortense! yttrade
lagmannen, vilken i detsamma inträdde. Jag tycker du sörjt
salig människan tillräckligt... ja, min själ har du icke det.
Hortense rodnade... i hennes hjärta rörde sig underliga
känslor. Hon tyckte sig ha anledning nog att ännu sörja.
Då kom Lidner inrusande, ty att han gick kunde man icke
säga. — Ack, herre Gud, herre Gud! var allt vad han i bråd-
skan och glädjen förmådde få fram.
— Vad står på, Lidner... har han förlorat förståndet ?
frågade lagmannen.
— Nej, nej, men min glädje, min... Borgmästare Bund-
ler är här!
— Ah, för tusan! ropade lagmannen och gjorde ett språng
från stolen.
— Står det så till? yttrade lagmanskan och knep med ett
försmädligt leende på munnen.
Men hennes man gav henne i förbifarten en blick, som
tillräckligt tolkade hans mening. Lagmanskan visste att hennes
regementstid nu överlevat sina bästa dagar och beslöt därför
på förhand att icke göra någon ”scen”. Borgmästarinnan
Bundler klingade i alla fall bättre än rätt och slätt fru We-
stelli.
Hortense satt där förvandlad. Icke ett ord gick över hen-
nes läppar... hon vågade ej lyfta ögonen från golvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
