Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1. Skaldestycken af svenska skalder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BENGT LIDNER.
Född i Göteborg den 10 Mars 1757. B. o. kansliet. Död den 4 Jan. 1793.
Spastaras död.
På Nova Semblas fjäll, i Cejlons brända dalar,
Hvar helst en usling fins, är han min vän, min bror:
Då jag hans öde hör, med tårar jag betalar
Den skatt jag skyldig är, natur! dig allas mor!
Nej, himmel, icke jag ditt delningssätt anklagar.
På blomman af min vår du hagelskurar sändt:
Men om jag tälja fått en mängd af sälla dagar,
Att jag ett hjerta har, jag kanske än ej känt.
Bland ödens ebb och flod min lefnads julle kastas,
Af svaga hoppet styrs, med plågor öfverlastas:
Jag ingen hamn för töcken ser.
“Du ej den ende är” . . . Tröst för ett tigerhjerta!
Barbarisk tröst! . . . Hvad! att det finnes fler,
Som digna under lifvets smärta!
Det tröst?...Min milde Gud!...Det tröst i nöden ger?
Må tusen viggar på mig falla!
Jag i ett afgrundsdjup mig skulle lycklig kalla,
Om ingen dödlig fans olycklig mer än jag.
Men, hårda mensklighetens lag!
35
L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
