Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1. Skaldestycken af svenska skalder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLOF FRYXELL.
Född 1 Bdøleskogs församling p& Dal den 24 Sept. 1806. Hofpredikant, kyrkoherde i ör.
Svalan.
Det stöd på kullen ett tempelhus
Och blänkte snöhvitt i solens ljus,
Och glada svalor murade bo
Kring heliga tinnar i fridlyst ro.
Men hösten kom så kulen och grå,
För honom flydde svalorna små
Och viftade blåa vingarne snällt
Öfver susande skogar och gyllne fält.
Då aftonen glödde vid himmelens bryn,
Sjönk skaran ned ur flammande skyn
Och hvilade ut sitt tröttade tåg
Vid randen af flodens glimmande våg.
Och natten rullade ut sin väf,
Och svalorna sofvo i susande säf
Och vaggade lätt på sviktigt strå
Emellan stjerniga himlar två.
Ej slocknade ännu stjernornas sken,
Då truppen flög från gungande gren
Och drog, bepurprad af solens brand,
I fjerran mot de förlofvade land.
En enda svala i vassen satt.
Så ensam satt hon, så svag och matt.
Ej mäktade mera vingarnes par
Att föra henne i luftig char.
De fly. — De fly. — Hon sitter stum
Och blickar ned i de mörka rum
Der vågen rullar inunder, full
Med tusende perlor af tindrande gull.
Då kommer morgonvinden på sjön
Och märker den ensligas blick och bön
Och böjer så sakta det veka rör.
Den lilla sjunker i djupet och — dör.
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
