Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1. Skaldestycken af svenska skalder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som väga mäktar hvilkens var den största kraft?
När våg på våg har rest sig skyhögt upp
Ho mäter, hvilken molnens närmsta granne vardt?
När tusen hjeltar tränga vreda fram.
Dit förr allena faran, sjelf förvånad, nått,
Hvems arm var tapprast bland de tappra då?
En hjeltes namn för sorlet ifrån led till led.
Hans svärd var blixten, hvilken skarpast slog;
Hans bröst var vågen, hvilken djerfvast hvälfde sig;
Hans namn var namnet på den tappraste,
Hvars arm bar svärdet och hvars hjerta styrde det.
Snart striden skördade hans ena arm;
Den föll lik furans gren, af stormen bruten bort.
För tidig var dock Austrias vilda fröjd.
Den andra svärdet höll ännu. Och till hans mod
Fann striden ingen väg att kufva det.
Han räddning sjelf ej sökt. Till andras räddning dock
Ett värn, mer starkt än Neuburgs fallna — mur.
Han stod utkämpande sin Leonidas-kamp.
Dödsofferfestens stund var inne. Leipzigs fält
Det höga bålet bar, åt Gustafs skugga rest.
Nu föll den arm, som Leonidas’ svärd
Höll ensam än, och hjelten egde blott
Sitt djerfva hjerta qvar. Hör! hundra tungor re’n
Ur sårens gap dess svan-sång sjunga högt.
Ar det för hjelteandarne, som rusa ut
Ur dessa, fienderna stormlikt fly?
O stan nen! detta hjerta er ej hotar mer.
Det har förblödt: en trogen bild utaf
Det folk, som deri allt sitt mod, sin värma göt,
Att offra äfven lifvet städs beredt,
Se’n det på hjeltars vis allt annat djerft forsiost
För något, som det ansett kärlek värdt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
