Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1. Skaldestycken af svenska skalder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När som språket icke mer förmådde
O, hur ofta var en blick ej nog!
Och den svaga på den starke rådde,
Först när bistånd hon af ögat tog.
Se på flickans rädda blick som ilar
Lik en jagad dufva fort omkring,
För att dölja, att den stundom hvilar
Sig på en i ynglingarnes ring.
Det, för hvilket ord hon icke finner,
Det, som hon sig vågar tänka knappt,
1 ett ögonkast till honom hinner,
Som ett stjernskott uti qvällen, snabbt.
••
Älskarinnans öga se, då brunnen
Första kyssen på dess läppar är,
Och ett blygsamt “ja” från rosenmunnen
Kronan satt på älskarens begär!
Då det talar ut i ömma Jågor
Hvad som tungan icke mer förmår,
Och, i helig tystnad, svar och frågor
Lysa fram igenom känslans tår.
Eller se, hur modren ögat sänker
Ned till förstlingen invid sitt bröst!
Allt hvad hjertat känner, själen tänker,
Tolkas der med blickar, ej med röst.
Renare ej månens anlet skådar
På en källa, som bland blommor står;
Solens första stråle ej bebådar
Högre fröjd, än från den blicken går.
O, så brinn, du skaparns högsta under!
Sköna qvinnoöga, herrligt brinn!
Och, än mera skön, i sorgens stunder
Milda qvinnotår, all sm äk ti g t rinn!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
