Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Trolle hftr belägrades och slottet förstördes af Sten Sture d. y. —
För o&rvarande år St&ket eller Almare-Stäk en ansenlig och välbygd
sätesgård. Af den gamla befåstade prelatborgen åro några murlemningar allt
hvad som återstår.
i
Vid Skarfven, till hvilken fjärd man kommer sedan man passerat
Stäk-sundet, ligger sätesgården Rtcnsa, vid hvilken ruiner ännu visas efter ett
forntida fäste, Runsaborg, — vid en från fjärden inskjutande vik ligger det
kungliga slottet Rosersberg, om hvilket vi förut talat — och det präktiga
lierregodset Stenmge, med en utmärkt vacker park, i hvilken en minnesvård
i form af ett götiskt kapell, prydt med en basrelief i sandsten of professor
Göthe, är rest öfyer riksmarskalken Axel von Fersen, som mördades vid det
i ’Stockholm tillstälda upploppet d. 20 Juui 1810.
På en landtunga emellan Siglunafjården och Garusviken -ligger Sigtuna,
fordom cn af Sveriges rikaste och präktigaste städer; men i våra dagar en
obetydlig köping med knappt 500 innevånare. Det gamla hedniska Sigtuna
låg på vestra sidan om sjön vid Signildsberg, som ännu i slutet af 1600-talet
kallades För-Sigtuna eller Forn-Sigtuna. Den nu varande staden uppstod
på den gamles förfall och uppväxte snart .till den betydenhet, att det under
sin blomstringstid icke hade :iindre än fem kyrkor: S:t Petri, S:t Laurentii,
S:t Olai och S:t Nicolai, efter hvilka större och mindre ruiner ännu återstå,
samt Vårfrukyrkan, som tillhörde ett här liggande dominikanerkloster, och
nu begagnas till stadskyrka. Ett ytterligare bevis på Sigtunas forna
betydenhet är att staden haft siu egen -stadslag, af hvilken ett éxemplar, prentadt
på pergament, fans i behåll ända till omkring 1720. En professor från
Upsala, som då vistades på Signildsberg, önskade få se den gamla lagboken
och skickade ett bud för att hemta henne från staden, men budet drunknade
på återvägen och tog den dyrbara klenoden med sig i djupet.
Ej långt från staden ligger på. vestra strauden af Garnsviken den gamla
kungsgården Venngam, hvars namu en seuaro tid sannnanknutit med sagan
om drottning Disa. ömsom enskild egendom, ömsom kyrkogods under
domkyrkan i Upsala. kom stället, st-dan det flera gånger ombytt egare. till grefve
M. G. De la Gardie, som bår, sedan lyckan vändt honom ryggen, framlefdo
flera sorgliga år, tills han slutligen vid reduktionen måste lemna äf\en detta
gods till kronan. I senare tider har Vcnngarn varit bebodt af skalden J.
G. Oxenstierna, som besjungit det i sitt poem Disa, hvilken mytiska
personlighets öden finnas framstälda i en följd af taflor. målade i en af
slottets salar af Ehrenstrahl. Vid gården Viby, under Venngam, låg
troligtvis det i äldre tider så ofta omtalade Vigby kloster. Ännu i dag kan man
se huru en gammal väg gått derifrån upp genom bergen in till Sigtuna.
Vid en liten vik på andra sidan om fjärden ligger Råtunaholm, fordom
det bef&stade slottet Håtuna, som erhållit cn bedröflig namnkunnighet i
Sveriges historia. Det var nämligen hår som den beryktade ’‘Håtunaleken11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
