Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ureprungliga tre höga tornen och de oräkneliga småspirorna nu endast
återstå dubbeltornen vid kyrkans vestra ända, hvilkas takhufvar, p&bygda efter
den stora branden 1702, likväl icke öfverensstämma med den öfriga
byg-nadens gotiska stil. Lika vördnadsbjudande, som domkyrkan är till sitt yttre,
är hon äfven till sitt inre. Skeppet och koret uppbäras af tjugufyra
fristående pelare. Altarprydnaden af Burchard Precht, är hållen efter
mönstret af Jesuitkyrkans altare i Loreto. På en upphöjning af brun Ölands
marmor till höger om altaret står .inom ett förgyldt järngaller Erik den
heliges helgonskrin af förgyldt silfver och fint ciseleradt arbete från Johan
den tredjes tid. 1 en i skrinet innesluten träkista förvaras den helige
konungens ben. År 1791 erhöll professor Acrel vederbörandes uppdrag att
undersöka qvarlefvorna och uppsatte öfver skrinets innehåll en noggrann
förteckning, ur hvilken intressanta handling vi nu meddela följande: “Cranium
eller hufvudskallen helt och hållet bevarad. Tänderna samtligen förlorade
äfvensom ock nedre käften saknades. Af ryggraden saknades alla kotor utom
de två . sista ländkotorna — Uti en liten särskild silkespåse fans den
tredje halskotan, hvilken tydligen visar, att den af svärdet blifvit genomhuggen.
Af lårpipornas längd och öfra armpipan synes tydligen att konung Erik den
nionde varit till växten en liten man — — Hufvudskålsbenen och alla
cy-linderformiga ben äro tydligen skafda och polerade samt med någon fernissa
öfverdragna, hvilken jämte åren leiunat dem en Ijusbrun ekfärg. Halskotan,
genom hvilken svärdet farit fram, är framför alla andra ben väl polerad och
putsad." — Man var under katolska tiden högeligen angelägen att, på hvad
sätt som helst, åtkomma ett om än aldrig så litet stycke af dessa ben.
Det berättas om en Torlac, som år 1434 blcf utnämd till erkebiskop, att
han hemligeu tillegnade sig en “tummeknotab ur helgonskrinet; men när han
sedan skulle resa ur landet, blef han af storm och oväder länge uppehållen
och först när han dterskickat den stulua reliken blef vädret gynnande, så
att han kunde fortsätta sin resa.
Predikstolen, till hvilken Kik odemus Tessxn gifvil ritningen, anses för
den vackraste i Sverige. De många sidokoren och kapellen, som under
katolska tiden användes till gudstjenst, äro nn förvandlade till grafkor. Bland
dem intager Gustavianska koret bakom altaret förnämsta rummet Den
vackra miunesvårdeu af marmor, som pryder det, föreställer en katafalk, på
hvilken Gustaf den förste hvilar med sina två första drottningar. Korets
inre väggar äro prydda med freskomålningar af prof. Sandberg, föreställande
scener ur konungens lefnad, samt med glasmålningar af Way. Bland öfriga
graf vårdar märker man företrädesvis Johan den tredjes och hnns gemål.
Katarina Jagellonicad, med deras bilder i marmor och naturlig storlek; frih.
Karl de Geers, med haus bröstbild i marmor af Sergel; Linnés med bau?
bild i basrelief af samma mästare; erkebiskop Mennanders, utförd i Bom af
Tos. Angelini; det Skytteska grafkorct det Oxensticrnska. det Stureskn, det
brabeska m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
