Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvars forna betyaennet bäst framst&r af de m&nga och vigtiga riksmöten,
som här varit hållna. Efter Stockholms tillväxt började likväl Teljes
anseende och välmåga att sjunka, till dess ryssarnes hemsökelse 1719 bragte
staden till branten af undergång. Anläggningen af Södcrtelje hanal,
järnvägen och en mycket besökt kallvattenkuranstalt hafva hvar för sig bidragit
att i senare tlGer äter höja stadens välstånd. — Kanalen, som förbinder
Mälaren med Östersjön, var en tidigt väckt tanke ehuru dess anläggning
tillhör en senare tid, enär han först 1819 öppnades för skeppsfart Genom j
densamma .beredes en genväg af 22 mil för dem, som segla från södra
ertema till Stockholm. Kanalen går ifrån Lina-viken i Mälaren till en liten
eyö Maren och derifrån till Saltskogsviken, en inskjutande vik från
’Möriö-fjärden i Östersjön. Den landrygg, man för detta ändamål behöfde
genom-gräfva, hade icke större bredd än omkring två kilometer, men höjden
upp-gick stundom till sextio meter och deröfver; så att Södertelje kanal,1 i
afee-ende på sidoväggarnes djuplek, öfverträffar hvarje annan kanalanläggning i
Europa. Biott en sluss finnes, men dennes anläggning har kostat otrolig .
möda. Sedan de starkaste ångmaskiner visat sig vanmäktiga att hålla
vattnet irån slusstomten, måste man bygga en etthundratjugu meter lång
pråm, inmura slussen- i denna och på detta sätt anbringa honom på sitt ställe.
Så fort man kommit öfver Södertelje kanal är man inne i Södertörn
— de gamles Tör eller Tören — som till hela sin utsträckning eger
Skaplynnet af en gammal skärgård och bebos af ett folk, som intill senare tider
bibehållit en märkbar skiljaktighet i förhållande till närboende allmoge.
Dessa egenheter i lynne och plägseder spåras alltmera ju längre man hunnit
aflägsna sig från hufvudstaden, särdeles i Sorunda och angränsande delar
af. kringliggande socknar. Till för icke så länge sedan hade Sorundabond
sin egna sockendrägt En sådan var, enligt äldres intyg, ännu på 1700-talet
allmänt i bruk i angränsande öster- och Vester-Hanninge samt Ösmo socknar.
I likhet med Vingåkraren, med hvilken Sorundaboen har flera drag
gemensamma, trädde han förr aldrig i brudstol, utan med piska under armen.
Folket är. mörklagdt och vackert, med uttrycksfulla anletsdrag, och talar en
dialekt, som är redig, klar och kort i-uttrycken, men genom ett eget
-tonfall i slutet af vissa ord har någonting godt och innerligt, liksom deras
sinnelag. — Landet är rikt på minnen af alla slag, grafhöger, stensättningar,
ringmurar, sånger och sägner. Hvem känner icke Sotashår? “en strand för
trogna hjertan kär“, der enligt sagan Ingeborg tog afsked af sin Hjalmar
och der Olof den helige besegrade vikingen Sote. Man visar ännu på en
klippa vid Häringelandet i Vester-Hanninge lemningarna efter fästet Sotholm.
Borgen har Yarit af gråsten och försedd med fyra torn eller hörnfästen samt
åt landsidan skyddad genom en nu igenfallen graf. Hela nejden, och
Sot-bolmsnäset icke minst, år utmärkt för sin naturfägring. “Hvad vi kunna
säga“ — yttrar sig .vår berömde Rich. Dybeck — “är att denne udde
(Sotholm), omgifven af - mörka vatten och löfklädda höjder, hör till de skö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
