Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
!
93. VeatmanUnds tapen.
Vestmanland.
Genom sin belägenhet på sluttningen af Sveriges nordliga högland,
består Vestmanland af tvenne, med hvarandra helt olika delar, nämligen i
veflter och nordvest af ojämna högländiga bergstrakter och i sydost och
söder af ett mer och mindre flackt slättland. Gränslinjen mellan dem gär
snedt öfver landskapet, ifrån Närikesgränsen söder om Lindesberg genom
Skedvi med flera socknar upp till Avesta vid Dalelfven, och är äfven i
geologiskt afseende skarpt markerad, så att då på nordvestra sidan om linien
grund bergen, h vilka utgöra en fortsättning af den högre bergsryggen i
nordvest utom Vestmanland, bestå af röd granit, som merendels framstår i de
högre bergplatåerna, under det andra urbergsbildningar ligga i de emellan
graniten lägrade dalarne, så sänker sig den röda graniten hastigt emot den
omnämnda linien och betåckes på sydöstra sidan om den af ett vidt utbrfedt
lager af grå granit eller gneis, som sedan utgör det synliga grundberget pä
slättbygden ända tills det ner emot Mälaren tydligt öfVergår i skiffrig gneis.
Det är ock här i tvårdalen, hvilken utgör skilnaden emellan den grå och
röda graniten, som Vestmanlands vigtigaste malmfält äro belägna, såsom
Risberget, Morbergef odh framför allt Norbergs rika järngrufvor, Riddarhytte
malmfält med betydliga tillgångar på järn- och kopparmalmer, o. s. v.
Lager af urkalk förekomma på flera ställen; det förnämsta är dock
kalkberget vid Sala, kanske det största urkalkslager i mellersta Sverige, såsom
upptagande en bassin af mer än en mils vidd. De malmförande gångar,
af hvilka berget genomkorsas, föra blyglans och silfver, hvilka malmer, som
bekant är, uppfordras och bearbetas vid Sala silfververk.
Jordmånens beskaffenhet står i närmaste sammanhang med de rådande
bergarternas. Såväl i de egentliga bergstrakterna, som inom de skogstrakter,
som bilda • öfvergången till slättbygden, är jorden detför grusartad eller starkt
sandblandää, till och med i dalgfingarne, der emellanåt en mager lera
förekommer. Slättbygden utmed Mälaren har deremot en oftast hårdT men bördig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
